1 av 2
Robert Boström vill hjälpa heroinmissbrukare till ett anständigt liv, utan nya droger. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio
2 av 2
Chris Sorioano Roos räddas till livet av substitutionsbehandlingen. Foto: Tomas Groop/Sveriges Radio
#knarklan webbexklusivt

Heroinberoende botas med läkemedelsberoende

Robert Boström: Läkemedlen är bara knark
5:01 min

Två personer som båda tidigare har missbrukat heroin har väldigt olika syn på substitutionsprogrammen för heroinister. Robert Boström i Järbo tycker att en olaglig drog ersätts med en annan lika beroendeframkallande medicin, medan Roberts kamrat Chris Soriano Roos säger att behandlingen räddade hans liv.

Substitutionsbehandlingarna är frivilliga, men kräver att deltagarna kan uppvisa ett dokumenterat heroinmissbruk. Sedan får de under substitutionsprogrammenens kontroll ersätta sitt heroin med dagliga intag av narkotikaklassade läkemedel som metadon och subutex.

Även drogfritt boende, sysselsättning och psykosociala samtal är viktiga delar i programmen.

En drog ersätts av en annan drog

Väl anpassade doser av medicinerna ger deltagarna chans att slippa heroinabstinens, men skapar samtidigt ett ibland livslångt beroende av läkemedlen. Deltagarna byter ut sitt olagliga knark mot annan legal narkotika, men blir inte drogfria. Det var därför som Robert Boström tackade nej till programmet, när han själv gjorde sig kvitt sitt heroinberoende.

– Det är jättebra att programmen kan slussa bort en tung missbrukare från kriminalitet och social misär. Men eftersom folk blir kvar i programmen i åratal, känns det inte som om det handlar om annat än att de får komma dit och få sitt knark där i stället, säger han.

Drogfrihet borde vara målet

Robert Boström tycker att en behandling av missbrukare ska ha högre mål än att bara få bort dem från gatorna:

– Jag vill gärna se att man hjälper missbrukarna mer än så, att man hjälper människor tillbaka till livet, säger han.

Det förutsätter drogfrihet, menar Robert Boström:

– Jag hade själv en löjlig dröm om att bli en Svensson, alltså att kunna leva utan mediciner med fru, barn och jobb, skrattar han. Därför sökte jag heller aldrig till programmet.

Substitutionsbehandlingen räddade hans liv 

Robert tackade nej, men hans kompis Chris Soriano Roos som nu i tio års tid deltagit i substitutionsprogrammen har en helt motsatt ståndpunkt. För honom är programmet en möjlighet till en normal tillvara och han är övertygad om att det har räddat hans liv.

– Medicinerna gör mig helt enkelt normal. De gör så att jag kan klara mina åtaganden i programmen: gå till praktiken, till jobbet, plugga eller andra uppgifter. Motståndare till programmen tror att man bara får gratis knark och sedan kan må fint hela dagarna - men så är det verkligen inte. Medicinerna är en hjälp att komma till ett normaltillstånd, förklarar han.

Nära dö av överdos

Det var en rad heroinöverdoser i Stockholm som fick Chris Soriano Roos att söka sig till programmet.

– Det var tre väldigt kraftiga överdoser, vid den sista var jag helt borta, i stort sett nästan död. Det var då jag bad substitutionsprogrammet om hjälp och jag sitter ju fortfarande här tio år senare liksom.

Det vägvalet förändrade hela livet till det bättre, säger Chris Soriano Roos.

– Ja, absolut. Utan medicinerna skulle jag inte kunna ha bostad eller någonting alls. Jag skulle drabbas av abstinenssymptom som influensa fast värre och tvingas drifta, alltså begå brott för att finansiera knarket.

 Livsfarlig medicin

Du blir normal av metadon. Men hur skulle jag bli, om jag testade en dos?

– Nej, det är skadligt, alltså! För en människa som aldrig tagit opiater är det direkt livsfarligt!

Skulle jag få ett rus, en kick?

– Ja, det skulle du kanske få om du tog väldigt litet, men det går snabbt över till överdos! Det är så starkt!     

Kan säljas som knark

Metadon och subutex är alltså starka grejor och sedan 2006 har antalet döda som hittas med medicinerna i kroppen stadigt ökat, vilket tidsmässigt sammanfaller med att behandlingsprogrammen kraftigt utökades och spreds över hela landet med start 2005. Medicinerna har läckt ut från sjukvården och blivit en viktig del av knarkmarknaden, konstaterar Robert Boström.     

 – Ja, den största delen är ju lagligt utskrivna droger, så de måste ju ha läckt ut från programmen. Det är eftertraktade droger som kan säljas vidare - även av de som inte deltar i programmen, säger han.

Det handlas alltså med medicinerna på samma sätt som det handlas med det heroin som medicinerna ska hjälpa mot?

– Ja, på många sätt är de drogerna likvärdiga i kroppen, i känsla och i hjärna. Min åsikt är att det bara är knark!

Som lyssnare tar du del av granskningen på flera plattformar; radio, webb och sociala medier. Du kan följa flödet på Twitter via hashtagen #knarklan.

Diskutera gärna i kommentarsfältet nedan. Vad tycker du om situationen i Sverige när det gäller droger?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".