Enhetscheferna Helene Östlund och Camilla Rekke (th) ansvarar för Magelungen. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio
Enhetscheferna Helene Östlund och Camilla Rekke (th) ansvarar för Magelungen. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio

Friskolan Magelungen ger elever en chans

1:54 min

Vad gör man när en skolelev helt spårar ur? Blir hemmasittare eller tvärt om så helt omöjliga i klassrummet att skolan inte längre klarar av situationen? Ja, för skolan och barnens anhöriga återstår då friskolan Magelungen i Gävle, specialiserad på elever som inte passar in i mallen.

Magelungen är en personalkooperativt ägd friskola som trots att den är okänd för de flesta, är belägen mycket centralt på Söder i Gävle. Det går 12 elever i åldrarna 12 till 17 år på skolan, Ozan Deris i nian är en av dem. Han gillar matte och tycker att Magelungen gett honom en chans han aldrig fick i sin förra Mälardalsskola.

– Det är lugnare här i Gävle. Tidigare gick jag i en skola med 400 elever och kunde inte koncentrera mig, berättar han.

I dag gillar Ozan matte och har föresatt sig att ta sig igenom nian med fullständiga betyg.

– Jag siktar på att bli kock. Jag ska satsa allt det går för att ta mig så långt, säger han.

Sex elever går i Ozans skolavdelning, sex i en avdelning som också behandlar beteendeproblem av olika slag. Det är personaltätt, 1,5 anställd per elev och eleverna kommer från Gästrikland och Norduppland, ofta genom socialtjänstens försorg. Magelungen kostar en extra rejält förstärkt elevpeng för kommunerna och det är också bara riktigt trassliga elever kvalar in säger Camilla Rekke, enhetschef vid skolan.

– Det var du som uttryckte det så, men det stämmer! När skolorna känner att inga som helst åtgärder eller stödåtgärder räcker för en elev, då finns vi att ta till.

Därmed är det inte heller några "lätta" fall som söker sig till hennes skola:

– Det räcker inte med att kanske riskera underkänt betyg i ett par ämnen för att gå på Magelungen. Snarare handlar det om att våra elever har GODKÄNT i högst ett eller ett par ämnen, konstaterar hon.

Magelungen behövs tycker Camilla Rekke, särskilt nu när resursskolorna lagts ner och när Skolinspektionen nu också naggar skolornas smågrupper i kanten. Elever ska integreras och inkluderas i vanliga klasser lyder skolpolitiken, men Camilla Rekke tror inte riktigt på den principen:

– Det finns mängder av pedagoger ute i skolorna som VET att det inte fungerar. När man jobbar så hårt för att integrera alla elever med särskilda behov, blir de i stället i praktiken exkluderade, uteslutna. De stannar hemma eller slutar fungera i skolan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista