Japansk pedagogik har fördelar, menar forskaren Yukiko Asami-Johansson i Gävle. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio
1 av 2
Japansk pedagogik har fördelar, menar forskaren Yukiko Asami-Johansson i Gävle. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio
Gamla undervisningsmetoder fungerar inte längre. Foto (arkivbild): TT NYHETSBYRÅN
2 av 2
Gamla undervisningsmetoder fungerar inte längre. Foto (arkivbild): TT NYHETSBYRÅN

Japansk undervisning kan rädda mattebetygen

"Mattekunskaperna går åt fel håll!"
1:40 min

Gävleborgs 9:e klassare är sämst i Sverige på de nationella proven i matematik och länets genomsnittliga mattebetyg har de senaste åren försämrats. Trenden måste vändas och Gävleforskare tror nu att Japanska undervisningsmetoder kan vara ett sätt att förbättra resultaten.

Länets 9:e klassare hade förra läsåret Sveriges sämsta resultat på nationella proven i matematik. Det trots att utbildningsdepartementet redan 2009 initierade en jättesatsning på att förnya lärarnas undervisningsmetoder. Hittills har det inte hjälpt - i Gävle fortsätter mattebetygen stadigt nedåt konstaterar Bo-Erik Simonsson, skolutvecklare vid Utbildningsförvaltningen i Gävle kommun:

– Resultaten har inte gått åt de håll vi hoppades. De har i stället fortsatt nedåt sedan 2009, säger han.

Det finns flera orsaker till den här nedåtgående spiralen. Men det går inte att bara skylla de dåliga resultaten på eleverna själva, understryker Bo-Erik Simonsson:

– Naturligtvis är också det sätt som undervisningen i klassrummet bedrivs en viktig del av förklaringen, säger han.

Dags att börja tänka! 

Nej, att traggla mattetal - alltså "Jobba i boken" och kolla med facit" - det duger inte!

Det menar Yukiko Asami-Johansson vid Högskolan i Gävle som forskar på det Japanska sättet att undervisa problemlösningsorienterat i matematik.

Praktiskt handlar det om att låta eleverna gissa svaret på ett noga utvalt problem, diskutera olika lösningsalternativ och se till att ALLA i klassen får igång tankeverksamheten. Tänka, det är det viktigaste säger Yukiko Asami-Johansson:

– Precis! Att tänka själv, diskutera och lyssna på hur de andra tänker. På så sätt får man idéer till hur problemet ska lösas. När man pratar tänker man ju, säger hon.

Vetenskapligt bevisat 

Det finns vetenskapliga belägg för att den typen av matematiskt resonerande leder till bättre provresultat, hävdar Yukiko Asami-Johansson:

– Ja det gör det. Det visar de internationella PISA-undersökningarna av undervisningens effektivitet, säger hon.

En korkad lärare är bra

En speciell del i den Japanska pedagogiken är att läraren "sänker sig" till elevernas nivå. Gärna spelar litet korkad och nyfiken när det gäller att lösa matteproblemet:

– Läraren måste låtsas litet. Exempelvis säga: " Men titta! Den här metoden verkar fungera! Men varför? Jag förstår fortfarande inte?", förklarar Yukiko Asami-Johansson.

Det är alltså viktigt att läraren "skruvar ned" sin auktoritet, blir litet lekfull:

– Ja, man ska i alla fall INTE säga: "Det här är rätt!", "Det här är fel!". Då försvinner genast hela spänningen i lektionen, säger Yukiko Asami-Johansson.

Mer lagarbete behövs 

Viktigast är emellertid att mattelärarna börjar samarbeta mer än vad som är fallet i Sverige i dag. Att de öppnar sina lektionssalar för sina lärarkollegor. I japan är så kallade "öppna lektioner" obligatoriska och lärarna kan resa långt för att ta del av andras erfarenheter:

– Det måste alla Japanska lärare göra. Man planerar noga en lektion tillsammans, genomför den och efteråt tar den besökande läraren med sig konceptet hem och gör samma sak med sina egna elever. Sedan ser man förstås också till att hålla diskussionen om för och nackdelar vid liv, berättar Yukiko Asami-Johansson.

Längst ner i artikeln hittar du ett diagram som visar matteresultaten genom åren. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".