Fruktstund mot datorstress. Tv. doktor Helena Jahncke, th. amanuens Johanna Edvinsson. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio
Fruktstund mot datorstress. Tv. doktor Helena Jahncke, th. amanuens Johanna Edvinsson. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio

Risker med gränslöst jobb kartläggs

"När som helst plingar det till!"
1:39 min

Datorer och mobiltelefoner har gjort det svårare att skilja mellan fritid och arbete och det påverkar kropp och själ. Det konstaterar forskare vid Högskolan i Gävle som nu inleder en fyraårig forskningsstudie om hur vi mår av att ständigt vara uppkopplade till jobbet.

Datorn och framför allt mobilen har suddat ut gränsen mellan att vara ledig och i tjänst. Det är en verklighet som är välkänd för många säger Helena Jahncke, doktor i psykologi och ansvarig för forskningsstudien:

– Rätt som det är, plingar det till i mobilen. Man blir nyfiken, ser efter och sedan slutar det med att man sitter och jobbar några timmar.

Är det bra eller dåligt?

– Det är just det som vi hoppas kunna ta reda på genom det här forskningsprojektet, säger Helena Jahncke.

Förr var det fabrikssirenen eller stämpelklockan som tydligt markerade gränsen mellan jobb och fritid. I dag försvinner den gränsen allt mer och tidigare forskning visar att det KAN finnas samband mellan sjukdom och ständig uppkoppling till arbetet. Stressrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar är bara ett flera dokumenterade exempel:

– Man får förändrad dygnsrytm, sämre sömnkvalitet och försämrade möjligheter till återhämtning och social samvaro som också är viktig för god hälsa, säger Helena Jahncke.

Tillsammans satsar nu Högskolan och Trafikverket 6 miljoner kronor på att kartlägga riskerna. Trafikverkets 6500 anställda blir försökskaniner för 10 nyfikna forskare som med hjälp av intervjuer och i vissa fall även mätning av stresshormonhalter ska undersöka den ständiga uppkopplingens risker och möjligheter. Den är ju inte enbart av ondo, påpekar studenten och amanuensen Johanna Edvinsson som också ingår i forskarlaget:

– Uppkopplingen ger ju möjlighet att jobba på distans och en chans att få ihop livspusslet med hämtning på dagis och annat. Småbarnsföräldrar kan säkert vara hjälpta av en sådan större flexibilitet, säger hon.

Behovet av mer kunskap om den här gråzonen är emellertid stor och först om fyra år VET vi hur det gränslösa jobbet bäst ska hanteras säger Helena Jahncke. Fram till dess kan vi bara gissa:

– Det kanske visar sig att vi var och en helt enkelt måste skaffa oss en egen "Skalman-klocka" som ringer och talar om när det är dags att ta paus, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".