Ung man med svårigheter att somna. Foto: Claudio Bresciani/TT
1 av 2
Allt fler unga lider av sömnrubbningar. Foto: Claudio Bresciani/TT
Sömnmedel kan återge unga en sömnrytm, säger Wiktoria Sjörling, terapeut vid BUP i Gävle. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio
2 av 2
Sömnmedel kan återge unga en sömnrytm, säger Wiktoria Sjörling, terapeut vid BUP i Gävle. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio

Gävleborgs unga får mest sömnmedel

"Sömnmedel kan vara bra också!"
1:42 min

Ungdomar sover allt sämre och inom Gävleborgs- och Uppsalas gemensamma sjukvårdsregion skrivs det ut mest sömnmedel i landet till de unga. Det visar Socialstyrelsens läkemedelsstatistik för åldersgruppen 10 till 19 år.

Sömnhormonet melatonin är det vanligaste sömnpillret, men även starkare medel används säger Wiktoria Sjörling, sjuksköterska, team-ledare och behandlingsterapeut vid Barn- och ungdomspsykiatrin i Gävle:

– Melatonin brukar vi prova att använda, liksom Cirkadin - ett annat milt sömnhormon - och Propavan. Även Imovan när ungdomarna har väldigt svårt att sova. De flesta vi har här lider av sömnstörning, berättar hon.

Vilka är effekterna av medicinerna?

– Målet med medicineringen är att få till stånd en normal dygnsrytm. Jag anser att det inte behöver vara något negativt, det kan vara något bra också, säger Wiktoria Sjörling,

De senaste 10 åren har antalet unga patienter som får melatonin mer än fyrdubblats i Gävleborg: från 146 år 2006 till idag fler än 600 patienter. Mellan 100 och 200 unga får propavan medan ännu starkare beroendeframkallande sömnmedel används mer sparsamt.

Orsaken till att allt fler får sömnrubbningar är det informationsflöde och det umgänge med kompisar på nätet som i dag ofta följer ständigt "uppkopplade" ungdomar ända ner i sängen. Det hävdar Lena Lundahl, vårdenhetschef vid Barn- och ungdomspsykiatrin i Gävle.

– Vi ser i alla fall här att det ofta är den typen av problem. Man är uppkopplad sent om kvällarna med telefon, internet, TV -spel och liknande stimuli innan man går och lägger sig.

Förskrivningen av sömnmedel ökar alltså vid BUP, men först prövas icke-farmakologiska lösningar som kan få de unga att varva ned inför natten. Sådant kallas "sömnhygien", berättar Lena Lundahl.

– Det betyder exempelvis att lära sig att stänga av mobiltelefonen i tid och många andra liknande saker. Många har god nytta av sådana sömntips, men för dem som ändå har det tufft med sovrutinerna blir det aktuellt med medicinering, säger hon.

Är det en snabb lösning som är lätt att ta till?

– Nej, jag har sett barn som verkligen "klättrar på väggarna" - de kan inte vara stilla och absolut inte sova och få tillräckligt med sömn. Därför ser jag inte sömnmedel som en "quick-fix", utan som en hjälp till barn som har det jättesvårt, säger Lena Lundahl.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".