Papper stämplat "Hemligt" på kuvert med Polisens logotyp. Patrik Säflund vid sitt skrivbord.
Utredningen ska nu gås igenom igen, trots att Chefsåklagare Patrik Säflund anser att det inte behövs. Foto: Marcus Eriksson/Emelie Rosén/Sveriges Radio.

Nu ska utredningen om Hudikmappen granskas

Tidigare chefen: Det är brott han gjort på fritiden
2:27 min

Efter Ekots rapportering ska åklagarmyndigheten granska utredningen om den så kallade Hudikmappen. Utredningen leddes av en tidigare åklagare som i dag avtjänar straff för sexbrott mot barn.

– Ja, jag har beslutat mig för att granska den här åklagarens handläggning av det här ärendet. Jag har följt Ekots rapportering kring detta och lyssnat på någon brottsoffersynpunkt som gör att jag i ljuset av vad åklagaren kom att dömas för ska titta närmare på det här, säger vice överåklagare Bengt Åsbäck som har tagit beslutet.

Den tidigare åklagaren dömdes förra hösten för bland annat dataintrång, sexuellt ofredande och våldtäkt mot barn. Han har begått brotten under sex år, och under samma tid har han haft flera känsliga ärenden på åklagarkammaren. Ekot har tidigare berättat att han var förundersökningsledare i fallet med Hudikmappen då nakenbilder på närmare 30 tonårstjejer lades ut på nätet. Och det är alltså det fallet som nu ska granskas.

Den sexbrottsdömda mannens före detta chef, chefsåklagare Patrik Säflund, har tidigare sagt att han inte tycker att det behövs någon översyn av åklagarens arbete.

– Jag har bedömt att det fanns inte skäl för det.

Hösten 2014 var mannen också åklagare under en rättegång då en kille i Hudiksvall åtalades för sexuellt utnyttjande av barn efter att ha haft sex med en 14-årig flicka. Någon vecka senare hade åklagaren själv sex med just en 14-årig flicka i Hudiksvall.

– Ja, men det är klart att det är jätteolyckligt. Men det betyder inte per automatik att det har skett juridiska felbedömningar.

Gävles chefsåklagare, Patrik Säflund, tycker fortfarande att den sexbrottsdömda mannen var en bra åklagare. Han säger att man ska skilja på det han gjorde i sitt privatliv och det han gjorde i tjänsten.

– Förutom dataintrånget så är det inte brott han gjort i tjänst, utan det är brott han gjort på fritiden.

Men det är ett konstigt sätt att resonera på, tycker Ingrid Helmius, doktor i offentlig rätt vid Uppsala universitet. Hon tycker att man kan ifrågasätta objektiviteten hos en åklagare som själv begår brott.

– Jag tycker att det är en anmärkningsvärd inställning att så enkelt kunna bestämma sig för att det är inget problem. Jag har svårt att förstå hur han kommer fram till det, faktiskt.

– Man vill som chef inte tro att ens medarbetare har för sig sådana här fruktansvärda hemskheter så det är så lätt att under gång inte uppfatta indikationer som skulle tyda på någonting. Därför skulle jag själv gå tillbaka. Just för att titta på förundersökningar som lagts ner, om det finns fog för det, säger Ingrid Helmius.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".