Gymnasiesärskolan i Gävle – ett lyckat undantag

1:33 min

Fyra av fem av elever som gått på gymnasiesärskolan har inget arbete efter skolan, trots att de både vill och kan jobba. Det visar forskning från högskolan i Halmstad. Men de dåliga resultaten känner man inte igen i Gävle.

– Nej, inte riktigt. Vi har betydligt bättre siffror när det gäller sysselsättning här i Gävle. Det här är något som vi jobbar väldigt hårt med att våra elever ska få sysselsättning, säger Michael Andersson, biträdande rektor på Polhemsskolan i Gävle - med ansvar för gymnasiesärskolan.

Tittar man på de fem senaste årens avgångsklasser i Gävle så har nästan hälften av eleverna fått antingen jobb med lönebidrag eller - i några fall - ett vanligt jobb efter gymnasiesärskolan.

Och det är viktigt att även den här gruppen får något att göra, menar Magnus Tideman som är professor i handikappvetenskap på högskolan i Halmstad.

– Det handlar om att få lön, att få en ekonomi, att få kontakter och status. Och så vet vi att arbete är viktigt för hälsan. Ur individens synpunkt finns det massor av skäl, säger Magnus Tideman.

Efter att ha gått gymnasiesärskolan finns det fyra alternativ om man inte vill studera vidare på lärvux eller folkhögskolor: Vanligt jobb, jobb med lönebidrag, praktikplatser och daglig verksamhet.

Men hur har då Gävle lyckats så bra med jobb efter gymnasiesärskolan?

– Egentligen handlar det mycket om att våra elever får en chans att visa upp sig på arbetsplatser. Även om man har en utvecklingsstörning kan man fungera väldigt bra på en arbetsplats, säger Polhemsskolans biträdande rektor Michael Andersson.

Flera andra kommuner är intresserade av hur man gör i Gävle.

– Ja, det är ett par gymnasiesärskolor som har varit i kontakt med oss om det här med hur vi jobbar för att få våra studenter i sysselsättning efter att de har slutat skolan, säger Michael Andersson.