Järven breder ut sig i Gävleborg – spår vid kusten

1:46 min

Järven etablerar sig allt starkare i Gävleborg – och spår upptäcks på fler och fler håll främst i länets norra delar. Även nära kusten.

Naturbevakaren Kenneth Bergström arbetar åt länsstyrelsen med inventering av rovdjur.

– Nordanstigs och Hudiksvalls kommuner har regelbunden förekomst. Och senaste vintern har vi haft järv vid E4. Vi har en fotostation där också, säger han.

P4 Gävleborg är i skogarna norr om Hassela, här har länsstyrelsen en av 40 kameror uppsatt för att inventera rovdjur. På vägen hit kliver naturbevakaren Kenneth Bergström ur bilen vid flera tillfällen där han hittar gamla järvspår i snön.

Järven brukar ibland beskrivas som en grävling på långa ben, med stora tassar och lång yvig svans. Från början levde rovdjuret i fjällvärlden där den varit en plågoande för samer eftersom den ger sig på renar. Men stammen har successivt expanderat åt kusten och söderut där den har ett mycket bättre rykte bland rovdjuren.

På 90-talet var den på länsgränsen mellan Västernorrland och Gävleborg och har sen spritt sig i ringar söderut i Ljusdals och Ovanåkers kommuner. En orsak är att den är duktig på att hitta mat som vargen lämnar efter från exempelvis älgar.

– Den kallas ibland för Nordens hyena och kan mer än andra rovdjur tugga ben. Ibland hittar vi spillning som är kritvit.

Att järven breder ut sig ger spåren en indikation på, men några bra siffror på hur stor stammen är finns inte mer än de bilder på järv som registrerats på länsstyrelsen fotostationer.

En intressant nyhet är dock järvar som märks och kan följas med gps-teknik och studeras. Det kan också bli aktuellt i Gävleborg, säger Kenneth Bergström.

– Det kan bli den här vintern, säger han och påpekar att en järv från Härjedalen som varit gps-märkt redan tassat in över gränsen mot Ljusdal.

Enligt Jens Persson, docent i viltekologi som forskar på järvens återkomst till skogslandskapet, så slutar inte utbredningen i norra Hälsingland.

– Det ser ut som att den är på väg söderut. I södra Dalarna har den funnits i 10-15 år, och i våras hittade vi en föryngring i norra Värmland. Så de kommer att sprida sig längre söderut i Gävleborg också, säger han.

– Men sedan är det frågan hur långt söderut de kommer att sprida sig. I södra Dalarna och norra Bergslagen har de kanske nått den plats som vi tror var sydgränsen tidigare, säger Jens Persson, docent i viltekologi.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista