Smittskyddsläkare Signar Mäkitalo menar att det krävs ett nytt tänk bland läkarna när det gäller antibiotika.
Smittskyddsläkare Signar Mäkitalo. Foto: Anna Molin/Sveriges Radio

Antibiotikaresistens – ett fortsatt växande problem

Signar Mäkitalo: Väldigt mycket av sjukvården kan råka väldigt illa ut
1:53 min

Bakterier som utvecklat motståndskraft mot antibiotika, så kallade resistenta bakterier, är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet.

Allt fler människor i Sverige rapporteras smittade av resistenta bakterier. 

Bara i Gävleborg har antalet personer som rapporterats smittade av den resistenta bakterien MRSA ökat från 12 fall 2007 till 84 fall 2016. Och av den resistenta bakterien ESBL har 169 fall rapporterats bara i år. 

– Väldigt mycket av vården kan råka väldigt illa ut, säger smittskyddsläkare Signar Mäkitalo om utvecklingen. 

Konsekvenser av antibiotikaresistens kan i framtiden nämligen bli att det kommer bli svårt att bota enklare infektioner, eller överleva transplantationer och andra operationer som innebär en ökad infektionsrisk.

För att minska risken för resistens måste vi bromsa antibiotikaanvändningen och då är det viktigt med information - både till patienter och sjukvårdspersonal - säger Signar Mäkitalo.

– Att man vet att man till exempel vid enbart hosta eller virusinfektion inte har någon nytta av antibiotika och att man snarare kan få problem om man får det. Det andra är att läkare och sjuksköterskor jobbar tillsammans och förstår när antibiotika behövs och när det inte gör någon nytta, säger Signar Mäkitalo.

Gävleborg är dock redan nu relativt bra på att hålla nere antibiotikanivåerna och ligger på en fjärdeplats bland de län som skriver ut minst recept. En bit kvarstår dock till målet på 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år.

Under årets nio första månader har det i länet skrivits ut 203 recept. 

Antibiotika och antibiotikaresistens

Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta resistensgener, vilket bidrar till spridningen av resistens.

Antibiotikaanvändning är kopplat till såväl uppkomst som spridning av resistens. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".