Högskoleprovet
1 av 2
Det är många som svettas över Högskoleprovet i Gävleborg. Personerna på bilden har inget med texten att göra. Foto: Foto: Henrik Montgomery / TT
Högskoleprovet Gunnar Fernlund Gävle
2 av 2
"Prov-primus" Gunnar Fernlund hade delat bästa resultat på högskoleprovet i Gävle. Foto: Tomas Groop/ Sveriges Radio

Gävleborg ständigt sämst på Högskoleprovet

Ingen tog full poäng
1:55 min

Gävleborgs resultat på Högskoleprovet blev för sjätte gången i rad det sämsta i Sverige. Höstens medelvärde 0,75 var det lägsta hittills och alltså sämre än både riksgenomsnittet och långt från max-poängen 2,0.

Alla andra Lärosäten var bättre än Högskolan i Gävle. Det konstaterar forskaren Per-Erik Lyrén vid Umeå universitet som konstruerar och utvärderar proven. Allra bäst var som vanligt de stora, etablerade lärosätena:

– Högst i topp var Uppsala, sedan kommer i tur och ordning Umeå, Stockholm, Göteborg och Luleå. Även Lund finns med bland de bästa, säger han.

Vilken högskoleort som kom allra sist är inte heller någon direkt överraskning.

– Det var ju då Gävle och Högskolan där, alltså i princip hela Gävleborgsregionen, konstaterar Per-Erik Lyrén.

Gävleborg är ALLTID på jumboplats. Se gärna totaltabellen för de senaste 10 högskoleproven! Du hittar filen längst ner i artikeln.

Högskolan i Gävle ansvarar för genomförandet av Högskoleproven i sju av länets kommuner: Hudiksvall hade bäst medelvärde, Ljusdal sämst.

Ingen enskild provdeltagare i länet nådde heller den normerade maxpoängen 2,0. Jonas Nyberg i Bollnäs var individuellt bäst med 1, 85 poäng och i Gävle toppade Daniel Grönkvist och Gunnar Fernlund resultatlistan med 1,75. Gunnar är nöjd med sitt lokala toppresultat:

– Ja, det är jätteroligt och litet oväntat! Det hade jag inte räknat med när jag gick dit för att skriva provet!

Vilket är då knepet för att knipa en bra poäng?

– Tur! Att helt enkelt ha tur att kunna svara på de frågor som ställs, säger Gunnar Fernlund, blygsamt.

Men ren tur kan inte lyfta hela Gävleborg från sin eviga jumboplats. Länets brist på akademiska traditioner är alltid förklaringen till länets låga kunskapsnivå, men hur den ska höjas - det kan inte ens experten på utbildningsvetenskap Per-Erik Lyrén riktigt svara på:

– Det pratas nu för tiden mycket om behovet av ett breddat deltagande i Högskolan, alltså om att få in studenter som inte kommer från studiemiljöerna i traditionella akademikerfamiljer. Hur kunskapsskillnaderna mellan regionerna ska kunna utjämnas, har jag däremot inget konkret svar på, säger han.

Gunnar Fernlund som bevisat att han är bäst i Gävle på att besvara frågor, har dock ett par idéer:

– Svår fråga, men först måste vi väl vända oss till våra Universitet och högskolor och fråga DEM, vad de tror kan göras.

På samma sätt skulle vi kunna söka svar i idrottens värld, menar Gunnar Fernlund!

– Ja, fråga exempelvis Skellefteå hur de lyckades driva upp ett eget hockeylag som vann SHL! Där kan det också finnas svar som är tillämpbara på kunskapens område, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".