Farlig smog och farliga myter: Hanna Sahlberg: Stockholm.

4:05 min

Utrikeskrönikan 21 december 2017. Stockholm.

Stockholm, torsdag.

Väderleksrapporter bryr jag mig inte om. Om det blåser, regnar, snöar, solen skiner eller dimman lägger sig som råa fuktridåer över glasögonen i december så gör det mig detsamma. Stockholm under vinterns mörka veckor bjuder på det jag längtar efter mest. Luft!

Släng upp fönstret och in kommer den. Jag vet, Hornsgatan under några veckor på våren. Men den värsta mikropartikelstorm man kan andas in under en Stockholmsdag kan ändå bara mäta sig med en liten fläkt av den tjocka som vältrar sig över Peking och Delhi, huvudstäderna i världens två folkrikaste länder. På en satellitkarta över utsläpp ligger Peking omgivet av vad som liknar ett rött bultande hjärta. Det indikerar världens största region av allvarlig smog som drabbar hundratals miljoner kineser, medan Delhi numera är krönt till världens smoggigaste huvudstad. Var och en av huvudstäderna innehåller dubbelt så många människor som finns i hela Sverige. Alla längtar efter ren luft och naturligtvis känner myndigheterna en press att minska föroreningarna, särskilt under de värsta perioderna, som brukar infalla under höst och vinter.

I kinesiska städer råder därför fyrverkeriförbud under det kinesiska nyåret, bönder förbjuds att bränna halm, bilister tvingas till varannandagstrafik med indelning i udda och jämna registreringsnummer och så vidare. Men fortfarande saknas frisk luft. Min vanliga hemstad Peking har infört ovanligt stränga regler för den här vintern. Ledarna i regionen verkar närmast desperata efter att tidigare ha misslyckats med att uppfylla sina tidigare löften om minskning. Att sluta bränna kol är den första nyckeln till bättre luft. Därför tvingas både stålindustrin, värmekraftverken och privatpersoner nu att göra plötsliga eldningsstopp.

Men trots att smogen har fått större uppmärksamhet finns det fortfarande okunskap om denna vardagsplåga som även i lägre doser kan orsaka astma och cancer och märkbart förkortar medellivslängden. I Peking florerar myter om att kroppen härdas av föroreningarna och därmed blir mer motståndskraftig. Nästan alla tror att regn renar luften. Många tror att en snabb koll rakt upp i himlen ger en bra vägledning om hur mycket mikropartiklar som finns där. Och andra att det skulle gå bra att skydda sig genom att gå inomhus.

Myndigheterna tycks inte vara intresserade av att ta död på de här myterna. De förstärker snarare mytbildningen genom att införa ovetenskapliga definitioner som blå himmels-dagar. Den halvofficiella tidningen Folkets dagblad förmedlar recept på stärkande päronsoppa som sägs rena lungorna. När luften blir riktigt dålig utfärdar myndigheterna i både Peking och Delhi varningar och stänger skolor samtidigt som man uppmanar folk att vara inomhus. Det är snarare ett knep för att undvika panik än en effektiv åtgärd. Alla som har en luftmätare kan nämligen konstatera att föroreningarna inomhus återspeglar föroreningarna utomhus. Smogen beter sig mycket mera som en gas än en sandstorm.

Skolbarn i Peking eller Delhi vistas dagligdags i luft som man antagligen inte skulle få lov att föda upp höns i i Sverige. När skolorna stänger på grund av smog går barnen hem genom smogen, och ofta till smoggiga hem utan luftrenare.

Kampen mot smogen visar att det inte bara behövs ny teknik och grön politik utan också fri utbildning och yttrandefrihet för att skingra dimmorna.

Om du som jag är lyckligt lottad och andas ren luft idag, så bara njut – det borde vara en mänsklig rättighet.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".