Hur blir de ungas 2018? Palmira Koukkari Mbenga i Stockholm

2:59 min

Utrikeskrönikan den 3 januari 2018. Stockholm.

Stockholm, onsdag.

"African leaders will let you eat after they eat" - afrikanska ledare låter dig äta först efter att de själva har ätit. Så sa en ung kille i Etiopiens huvudstad Addis Abeba till mig, som ett sätt att förklara varför han skulle vilja se politisk förändring i landet. Yttrandefriheten i landet är väldigt begränsad och landet har de senaste två åren ungefär skakats av både protester mot regeringen och numera etniska spänningar. Han hade dock inte så stort hopp till att få se den förändringen inom den närmaste framtiden.

Såhär i framåtblickande tider, där många frågar sig vad man kan förvänta sig av det nya året, frågar jag mig: Hur blir 2018 för världens unga?

Just nu är läget i världen på många sätt oklart och osäkert. Kärnvapen hotet tycks mer reellt än på länge. Situationen för världens flyktingar är fortsatt svår, då vi än så länge inte ser något slut på striderna i till exempel Syrien eller Yemen.

En annan fråga som diskuterades mycket i slutet på förra året är hur världsledarna ska hjälpa de många människorna som tar sig till Europa från Afrika. Frågan blev särskilt uppmärksammad efter CNNs reportage om slavhandel och andra övergrepp som drabbar migranter och flyktingar i Libyen. Många av dem som vill ta sig till Europa den vägen är unga människor, som söker sig bort från arbetslöshet i hopp om ett bättre liv på andra sidan Medelhavet.

En demograf jag intervjuade en gång sade att Afrika just nu befinner sig i en så kallad demografisk bonus, befolkningen är ung och i arbetsför ålder. Lyckas man sysselsätta den bådar det gått för framtiden, lyckas man inte går det sämre.

2017 var också ett så kallat Supervalår i Europa, med uppmärksammade val i bland annat Frankrike och i Storbritannien, där unga människor bidrog till att helt rita om den politiska kartan. I höst är det Sveriges tur. Hur kommer det politiska engagemanget att se ut bland unga här? Kommer några av trenderna vi har sett globalt även synas i vårt svenska riksdagsval?

Nu kring årsskiftet har jag sett många posta på sociala medier om att 2017 var ett skitår och att de nu blickar framåt och att nästa år knappast kan bli sämre. Hos killen i Addis Abeba och hans kompisar ingav trots allt det som då höll på att hända i Zimbabwe en gnutta hopp. Det var då och är fortfarande till viss del osäkert exakt vad det kommer att betyda för landet att Robert Mugabe till slut tvingades lämna makten efter 37 år efter att landets armé och hans eget parti vänt sig emot honom. Men - det är i alla fall förändring, sa de.

Hur de ungas 2018 blir återstår att se, men att döma av det som pågår på flera håll i världen just nu, är tillvaron aldrig säker för ledare som låter sina medborgare äta först efter att de själva har ätit.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".