Utmaningar i böckernas land; Jens Möller, Reykjavik

3:08 min

Utrikeskrönika den 9 januari 2018.

Reykjavik tisdag

Orden och språket fascinerar mig varje gång jag kommer till det här landet, den där lika uråldriga som innovativa och melodiska isländskan. Jag gör en del någotsånär tappra försök att själv tränga in i den grammatiskt komplicerade isländskan, men jag är väl för dum, gammal eller lat.

Hittills har jag nämligen inte kommit längre än till att med möda kunna traggla mig igenom barnböcker och enkla tidningstexter. Fast mina strävanden har åtminstone lett till att Alfons Åberg numera för mig heter Einar Áskell, alltså det som Alfons heter för barnen här på Island.

Det här är just ett böckernas land. Islands medeltida sagor är ju världsberömda, och här finns uttrycket "að ganga með bók í maganum", att här är många som går med en bok i magen, alltså bär berättelser inombords. Så många som var tionde islänning publicerar en bok någon gång under sin levnad, hävdar bland andra flygbolaget Icelandair.

Jag har även sett uppgifter om att räknat per invånare kommer det ut ungefär dubbelt så många böcker här på Island som i övriga nordiska länder.

Inte helt förvånande är landets nya statsminister i grunden litteraturvetare. Isländska kriminalromaner är statsminister Katrín Jakobsdóttirs expertområde inom litteraturen.

Fast det finns de som pekar på allvarliga utmaningar för isländskan. Antalet sålda böcker här på ön har sjunkit ganska mycket, och även om folk här fortfarande läser och skriver mer än de flesta så har det på bara några få år skett nästan en fördubbling av andelen islänningar som aldrig någonsin har läst en bok.

2012 kom en larmrapport om att isländskan hör till de små europeiska språk hotas av "digital utrotning". Google, Apple och andra internetjättar lägger inte många strån i kors för att göra den digitala världen tillgänglig på ett språk som bara talas av drygt 300 000 människor.

Här på Island växer engelskan snabbt i kommunikationen, bland annat på grund de miljontals turister som väller in i landet. Dessutom finns undersökningar som tyder på att unga islänningar ser engelska som coolare än deras egna ålderdomliga språk.

I en artikel nyligen i ansedda The Economist beskrevs isländskan både kärleksfullt och lite sorgesamt som ett "levande fossil".
Fossil eller inte hoppas i alla fall jag att isländskan ska klara utmaningarna och leva vidare i minst tusen år till.

 

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".