Revolution på bayerska: Ekots Daniela Marquardt, Berlin.

3:37 min

Utrikeskrönikan den 12 januari 2017. Berlin

Berlin fredag, 

På väg till bageriet för att köpa frukostbröd. I korsningen Kollwitzstrasse och Rykestrasse står föräldrar och vinkar av sina småttingar som en dag i veckan bussas ut i naturen.

Den fortsatta promenaden går förbi vinhandlaren, kemtvätten, flera caféer och restauranger, ett par frisörer och små klädbutiker. Och parken Kollwitzplatz, hjärtat i den här änden av stadsdelen Prenzlauer Berg i östra Berlin. 

En riktig småstadsidyll. Men den väcker också hetsiga känslor, och nu har det hänt igen. Gruppledaren för de bayerska kristdemokraterna CSU i förbundsdagen, Alexander Dobrindt, skrev nyligen en text i tidningen Die Welt, som virvlat runt i medierna de gångna dagarna, med effektivt eldunderstöd av signalorden Prenzlauer Berg.

"Tyskland är inte Prenzlauer Berg men det är Prenzlauer Berg som bestämmer den offentliga debatten" skrev Dobrindt och dockade in i en populär nidbild av området som ett näste av övervintrade 68-aktivister, basen för en elitär rörelse som dominerar en smal åsiktskorridor.

Dobrindt är känd för sina yviga rallarsvingar, och bataljerna mellan Bayern och Berlin uråldriga. Tur att de nu förtiden bara utkämpas med ordets makt.

Reaktionerna blev de han förmodligen räknat med och som bidrog till uppmärksamheten. Stadsdelens borgmästare från vänsterpartiet Die Linke vill bjuda in Dobrindt på en kaffe latte och visa upp det verkliga Prenzlauer Berg, där bostadspriserna rusar i höjden och närmar sig München-nivåer. Och journalister, som det finns en hel del av här, radar upp exempel på en snarare borgerlig livsstil, som kyrkoförsamlingarna som har fått nytt liv genom många nya medlemmar och mer frivilligt engagemang.

Många undrar vad han egentligen menar när han efterlyser en konservativ revolution. Förutom att konservativ och revolution är varandras motsatser, vem är det han vill han revoltera mot i landet som under mer än halva tiden sedan 1968 styrts av en kristdemokratiskt ledd regering, och där hans eget, mer konservativa parti än Merkels CDU, har haft stort inflytande över den nationella politiken trots att det bara är ett lokalt parti i Bayern.

I höst är det val i Bayern och nu handlar allt om att CSU vill behålla sin särställning som dominerande politisk faktor med egen majoritet i Tysklands rikaste delstat. Men så har det inte alltid varit. En bit in på 80-talet hörde Bayern till dåvarande Västtysklands fattigare delstater som tog emot bidrag ur den nationella utjämningsfonden. Nu är Bayern största bidragsgivaren.

Det påminner lite om förvandlingen av Prenzlauer Berg, som innan murens fall hörde till de mest slitna delarna av stan, där man var tvungen att se upp för puts som kunde rasa från fasaderna. I dag är det inte många berlinare som har råd med de dyra lägenheterna i de nyputsade husen. Hit flyttar istället många från de mer välbärgade delarna av landet, Baden-Württemberg och Bayern.

Så kanske är det revolutonen, på bayerska?!

 

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".