Snowday – ett lagom stort amerikanskt snökaos: Ekots Kajsa Boglind, Washington.

2:58 min

Utrikeskrönikan den 17 januari 2018. Washington

Washington onsdag.

Under några dagar är den amerikanska huvudstadenstaden insvept i en tunn filt av ljus snö. Washington, som har sommarväder mer än halva året, där jag gått i flippflopp till mitten av oktober och där forsythian börjar knoppas innan alla höstlöv fallit av. Fast jag älskar värmen får den lilla köldknäppen mig att känna mig som hemma. Tills jag öppnar min mail:

Ingen skola för barnen idag på grund av Snowday - snön gör vägarna osäkra. Jag kikar ut på gräsmattan där barnen KNAPPT fått ihop till en snölyckta och tänker att det kanske kommer komma mer snö. Det gör det inte men barnen får en skön pyjamasdag framför tv:n och är helnöjda. Och mina intervjuer har ändå blivit inställda eftersom alla måste vara hemma med snowdaybarn.

Det går någon dag och snön smälter bort. Men mitt på dagen ringer telefonen:

 Detta är ett viktig meddelande som gäller ditt barn i en av Washingtons kommunala skolor. På grund av extrema väderförhållanden kommer all verksamhet att stängas ned klockan 2 idag. Inga fritidsaktiviteter håller öppet - av säkerhetsskäl.

 Jag tittar återigen misstroget ut genom fönstret - är det snöstorm på ingång nu då? Men det enda som faller är ett underkylt regn.

 Washington kan inte hantera lite riktig vinter klagar en mamma från New England vid hämtningen - och ni som är från Sverige måste tycka att det här är så löjligt!

 Men på vägen hem börjar jag förstå larmet. Regnet har gjort gator och trottoarer så glashala att vi måste gå på rabatterna för att få något som helst fäste med fötterna. Och i ett land där majoriteten av barnen åker bil eller buss till och från skolan blir nedstängningen mer begriplig - vägarna ÄR livsfarliga.

 Hemma framför brasan myser barnen och hoppas på fler snowdays. Och jag funderar över varför det alltid känns så trevligt med ett väderorsakat undantagstillstånd. Man börjar prata med människor om andra saker, som när jag träffade en Iranexpert å halva intervjutiden gick åt till att jämföra hur våra respektive barns skolor hanterar vädret. Och alla grannarna som  hojtar happy snow day och skojar om snön, eller bristen på snö. Det är precis samma sak som i Sverige där vädret så ofta blir ett första samtalsämne och något som också kan göra folk hjälpsammare än vanligt mot varandra. 

Dessutom måste man ju känna på lite vinter för att förstå vilket mirakel det är när solen börjar värma igen.

Och nu har isen på vattenpölarna börjat smälta. Våren är på väg.