KONSERT: Gigantiska Gurrelieder i Göteborg

Här finns inget ljud

Arnold Schönbergs mastodontlika kantat Gurrelieder framförs i en sportarena utanför Göteborg en sommarljummen kväll. Resultatet? En unik konsert med flera hundra medverkande.

Arnold Schönbergs stora verk Gurrelieder framförs sällan och det är inte svårt att förstå. Att dra ihop ett projekt av den här kalibern kräver stor planering och ännu större resurser. 

Göteborgs Symfonikers förste gästdirigent Kent Nagano föreslog dock idén till konserthusledningen och eftersom det gick att samarbeta med Bergens filharmoniska orkester så gick projektet i hamn.

Texten i Gurrelieder baseras på Jens Peter Jacobsens diktsamling Gurresange som i sin tur bygger på medeltida legender om kungen Valdemar Atterdag. 

Schönberg påbörjade arbetet med Gurrelieder vid förra sekelskiftet men det dröjde till 1911 innan alla tre delarna, som verket består av, var klara. Detta märks i musiken för när 1910-talet började dagas så hade Schönberg lämnat det tonala tonspråket bakom sig och börjat utveckla det han kanske är mest känd för – den atonala tolvtonstekniken. Därför är del ett och två klart senromantiska men del tre snarare modern och åt det radikala hållet och detta var han fullt medveten om och öppen med.

Det krävs tre manskörer, en blandad kör, solister, en berättare samt en enorm orkester som bland annat ska bestå av åtta flöjter, tio valthorn, fyra Wagnertubor, sex timpani och en järnkedja för att framföra det här verket!

När Gurrelieder börjar så är vi vid slottet Gurre, fem kilometer sydväst om Helsingör i Danmark på 1300-talet. Ruinerna av det finns fortfarande kvar. Här huserar kungen Valdemar Atterdag som har förälskat sig i den unga Tove Lille. Deras kärlek är stark och de påverkas av naturen omkring dem, allting blir levande för dem. I nio sånger besjunger de sin kärlek men den är dödsdömd. Valdemars svartsjuka hustru Helvig förgiftar Tove just när livet sprudlar som mest. Sist i del ett skildras Toves likfärd. Undergången är påbörjad.

I del två utmanar Valdemar Gud - han kan inte förstå att Gud har tagit Tove ifrån honom. Han skulle aldrig ha låtit henne dö.

Men utmana Gud gör man inte ostraffat. Valdemar döms att för evigt irra runt på dagen och söka efter Tove. På natten flyger han omkring med sina döda vasaller som ett spöke. Tove i sin tur har förandligats och blivit ett med naturen. Skogen viskar med hennes röst. En bonde grips av fruktan av Valdemars häftiga, nattliga ritter och drängen Klaus besjunger hur hans liv har förändrats sedan hans herre Valdemar har blivit tokig. Men han saknar ju bara sin Tove och hotar att förgöra hela änglahären om han inte får återförenas med henne.

Så slutar hela Gurrelieder med en talsång som är en hyllning till livet och naturen. Och över allt går moder Sol upp varje morgon och kören besjunger hennes strålande lyskraft.

Solister: Catherine Naglestad, sopran, Mihoko Fujimura, mezzosopran, Sam O’Neill och Wolfgang Ablinger-Sperrhacke, tenor och Petri Lindroos, bas. Berättare: Barbara Sukowa
Göteborgs symfoniska kör och Orphei drängar, Uppsala.
Göteborgs symfoniker och medlemmar ur Bergens filharmoniska orkester.
Dirigent: Kent Nagano.
Konsert 3/6 2016, Prioritet Serneke arena, Göteborg.

Producent: Urban Hägglund
Programledare: Britta Svanholm Maniette