Grekisk forskning blöder

20 min

Grekisk forskning är inte bara drabbat av Brain Drain - forskarflykt. Situationen är mycket värre än så till följd av den ekonomiska krisen. Forskningen får nu allt svårare att fungera, eftersom det inte finns pengar till att betala löner och elräkningar. Löner och pensioner är redan sänkta med 30 procent.

På sluttningen till ett av de berg som omger Athen ligger det nationella forskningscentrat Demokritos, byggt i början av 60-talet. Här sker bland annat avancerad solcellsforskning.

Solcellsforskaren Thomas Stergiopolous står omgiven av mätutrustning och arbetar med några orangefärgade halvt genomskinliga solceller. Man har nu hamnat i en bisarr situation. Här arbetar högt motiverade och duktiga människor på en teknologi som kanske kan lösa jordens energiproblem. Men det gör de i ett laboratorium som inte har betalat sina elräkningar på två år, eftersom pengar saknas.

Det nationella forskningscentrat Demokritos har sedan krisen började fått sin budget minskad från cirka 200 miljoner kronor till 120 miljoner. Enda anledningen till att datorer, lampor och alla instrument fortfarande är igång är för att elbolaget är statligt.

- De kraftiga lönesänkningarna och bristen på en tydlig plan från regeringen gör att många nu försöker lämna landet. Brain drain är ett faktum, säger Efthymios Nicolaidis, som är vetenskapshistoriker.

Det var först efter andra världskriget som forskning blev en statlig angelägenhet i Grekland, i och med att nato-landet Grekland sågs som en slags front mot Östeuropa. Och Eftymios Nicolaidis är rädd för att situationen från början av 50-talet nu kommer att upprepa sig, då de bästa förmågorna lämnade landet.

Han är försenad till vårt avtalade möte. När han till slut dyker upp så ber han om ursäkt och förklarar att han suttit i krismöte för att diskutera hur de anställda här på det nationella forskningscentrat ska få sina löner för november och december. För pengarna saknas, till och med för att betala de kraftigt neddragna lönerna säger han och ler lite generat.

Men i och med att grekland 1981 gick med i EU började saker att förändras. Mer och mer EU-pengar blev tillgängliga för forskning och i takt med det så drog den grekiska staten ner på sina investeringar. Systemet stagnerade. En fördel var iallafall, enligt Efthymios Nicolaos, att grekiska forskare har blivit mycket duktiga på att söka internationella samarbeten.

Idag är grekland näst bäst i hela EU på att kamma hem konkurrensutsatta pengar från EU:s forskningsfonder. Men samtidigt ger den grekiska staten bara 0,6 procent av BNP till forskning - och det är näst sämst i hela EU.

Jag frågar Efthymios om han ser en risk med att dagens kris på sikt kan skada det grekiska forskarsamhället. Det har redan skett, blir hans torra svar.

Så vad görs då för att lösa alla de här problemen? Professor Vasilis Maglaris som arbetarhögste ansvarig tjänsteman för forskningsfrågor säger att  det är hans jobb att leverera en kris plan som ministrarna i regeringen kan ta ställning till, en struktur för grekisk forskning och vilka områden som det bör satsas på ska presenteras.

Faktum är att Grekland nu verkligen tvingas ta tag med en föråldrad och ineffektiv struktur. Nu gäller det att skapa efterfrågan på grekisk forskning. En idé är att ge skattelättnader till företag som satsar på forskning - men det förslaget har mötts med skepsis av trojkan, som oroar sig över svårigheten med att kontrollera ett sånt system.

Ett annat svårt problem på Vasilis Maglaris bord är hur Grekland ska ha råd att betala medlemsavgifterna till de europeiska forskningsorganisationerna CERN och ESA. Tills vidare har han, med sin regerings goda minne, beslutat att frysa utbetalningarna.

Vasilis Maglaris anser helt enkelt att det är omoraliskt att betala 10 miljoner euro, cirka 90 miljoner kronor, till en organisation samtidigt som löner och pensioner för grekiska forskare sänks med minst 30 procent.

De senaste 30 åren har de varit med och byggt upp forskningen i EU - hjälpt till att stärka kompetensen mot Kina, USA, Japan. Ofta i europeiska projekt som i slutändan gynnat tyska företag - nu kallas dom för tiggare.

Reporter: Marcus Hansson.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista