Inga migranter i "paradiset": Alice Petrén i Otranto, Italien

3:14 min

Utrikeskrönika den 27 februari 2018. Otranto.

Otranto på Italiens sydspets, tisdag morgon,

Detta är "paradiset" för vi är söder om där alla migranter är, sa Fabrizio, en ung kille bakom en cafédisk igår. Han talade om denna lite sömniga småstad som det bästa på jorden.

Otranto var en av romarrikets största hamnar - idag en semesterort med ett lugnt tempo och en turkos bukt kring vilken man flanerar.

Men invände jag, här kommer väl också båtar med migranter, för jag minns när jag var här för ungefär femton år sedan och ett stort fartyg guppade ute på redden och togs in i hamnen av kustbevakningen. Cirka 1200 personer vinglade ner på kajen - bangladeshier, irakier, afghaner och gravida kvinnor fördes iväg i ambulans. Jag fick gå ombord efteråt och såg tomma vattenflaskor och kände stanken av nyss hårt ihop trängda människor. Kaptenen hade övergett fartyget till havs.

Ja, Otranto är den yttersta punkten mot Albanien, som är bara två timmar bort härifrån, sa Fabrizio och antydde att jo, det kommer en del båtar här i omgivningarna. Enligt en lokaltidning stoppades i förrgår en segelbåt med fyra syrier ombord. Två ryssar greps. Kusten är mycket lång,

Under de senaste fyra åren har Italien tagit emot över 600 000 migranter. Och detta har blivit till den hetaste frågan inför parlamentsvalet, som hålls på söndag.

Här i södra Italien har migranter sedan tid lång tillbaka välkomnats som säsongsarbetare för att skörda frukt och grönsaker. De arbetar ofta under eländiga förhållanden, sover på fälten under bar himmel utan dusch och toalett och med usla löner. Samtidigt är de en förutsättning för billiga tomater och mycket annat.

Jag minns också de två villorna utanför Neapel, där ett femtiotal afrikaner trängde ihop sig. De ställde sig på morgnarna i vägkorsningar och rondeller och blev upplockade av maffian och ljusskygga arbetsgivare för jobb med högst osäker betalning. En kille hade plockat äpplen men trillat från trädet och brutit armen - han fick varken lön eller hjälp med skadan. En annan hade jobbat tre veckor utan att få ut sin lön hos en hästägare, som plötsligt en dag var försvunnen. Migrationen har två sidor här - officiellt oönskad med kostnader för skattebetalarna och spänningar, men i praktiken en mer komplex fråga med arbetsgivare som vill pressa löneläget.

Nu går partiledarna, i synnerhet på högerkanten, till val på söndag med löftet om massiva deportationer, något som i praktiken hittills visat sig omöjligt och mycket kostsamt.

I storstäder som Rom och Milano märks den ökade invandringen liksom norrut härifrån, men inte här i Otranto i vad cafékillen Fabrizio kallar "paradiset".

Hur han skulle rösta avslöjade han däremot inte.