Kultur på export

3:16 min

Utrikeskrönikan den 7 mars

Stockholm onsdag

Efter mitt besök på Louvre Abu Dhabi får jag då och då mejl från museet i Förenade Arabemiraten som tipsar om seminarier och utställningar. Som ambassadör för konstens och kulturens betydelse i samhället får man nog säga att institutionen är rätt aktiv. För Frankrike var Louvre-projektet ett tillfälle att sälja sitt kultur kunnande och den franska myndighet som ledde arbetet har inte gjort någon hemlighet av att den här sortens samarbeten vill man se mer av.

Kanske är ett nytt på gång. I måndags bjöds det till pressvisning i Teheran. Irans nationalmuseum, som fyller åttio år, visar nu mer än femtio konstföremål från Louvren. Det är inte ovanligt att stora museer lånar ut sina verk till andra länder, men det här är första gången som ett västerländskt museum tillåts visa en större samling i Iran.

Bland konstverken återfinns en 2400 år gammal egyptisk sfinx och en byst som föreställer Marcus Aurelius som kröntes till romesk kejasare år 161. Louvren har också skickat med skisser av Rembrandt and Delacroix.

Det kulturella samarbetet mellan Frankrike och Iran inleddes för två år sedan när president Rouhani var på Parisbesök. Och det visar än en gång hur Frankrike använder kulturen för att bygga relationer. Den kulturella diplomatin eller kanske i klartext Louvrens glans verkar vara ett av landets viktigare försäljningsargument. Jag läser en artikel från nyhetsbyrån AP om hur just de märkena blivit det nya i den franska kulturella diplomatin; från Louvren till Sorbonne via exklusiva modehus och kändiskockar. Strategin från franska utrikesministeriet har varit att låta de exklusiva märkena bli representanter för landet och därigenom ett sätt att utöva makt på. När den franska utställningen får ta plats i dess lokaler så bekostas det av andra franska företag som tecknat avtal med Iran efter att kärnenergiavtalet kom till stånd.

I det iranska exemplet finns det förvisso gamla kulturella band mellan länderna. Frankrike ledde de arkeologiska expeditionerna i Iran under 1800-talet och i den maktkamp som kolonisatörer förde kom landet därigenom att bli förknippat med kultur och goda frågor. Nationalmuseet, som nu firas, ritades också av en fransman. Iran skickar snart i sin tur en utställning med konstföremål från Kadjardynastin som styrde Iran från 1786 till 1925 till Louvrens filial i Lens i norra Frankrike.

Den kulturella strategin må ha öppnat dörren till Teheran men för att den ska förbli öppen krävs mer än kända varumärken. Det fick den franska utrikesministern erfara under sitt besök i Iran. Hans värdar var rejält irriterade över kritiken mot landets missilprogram. Det verkar som om Louvrenutställningens öppnande blev det mest lyckade med det besöket.