Vem vann vårdvalet?

25 min

Efter att det fria vårdvalet genomfördes fick vi fler vårdcentraler, men vilka patienter tjänade mest på den nya valfriheten? Veckans Kluvet land handlar om vilka som vann mest på det fria vårdvalet.

Det fria vårdvalet infördes 2010 och skulle leda till bättre tillgänglighet. I början slog många nya vårdcentraler upp dörrarna, framförallt privatdrivna. Ulrika Winblad har i sin forskning undersökt hur marknadsreformer som vårdval påverkat både vårdgivare och patienter. 

– Tillgängligheten har ökat efter vårdvalet, men det varierar i olika delar av landet. Vad vi ser från våra egna studier är att nya privata vårdcentraler finns i mer välbärgade områden, säger Ulrika Winblad, docent i socialmedicinsk forskning vid Uppsala universitet.

Ett exempel som går emot trenden Ulrika Winblad pekar på är vårdcentralen i Bergsjön, en förort till Göteborg. Där hade vårdcentralen varit stängd innan en ny privat öppnades i vårdvalsreformens linda, av läkaren Christer Andersson med en kollega. 

– Jag lämnade landstinget bland annat på grund av den stora organisationen. Varje gång man ville göra någonting stoppades man. Det var fruktansvärt, säger han.

Christer Andersson ser vårdvalet som en framgångsrik förändring av vården, både för de boende i förorten Bergsjön och för sitt eget yrkesutövande. 

– Här har man en armlängds avstånd till makten, får ett avtal och ju bättre vi sköter oss desto mer frihet får vi. De flesta läkare vill göra det bra för patienterna, då behövs frihet istället för detaljstyrning.

Men det finns risker med marknadsreformer i vården, menar Jan Halldin, pensionerad läkare och flitig vårddebattör. Han är rädd att läkarna börjar tänka mer på pengarna än på patienterna.

– Det kan urholka läkarrollen. Det blir värre ju närmare läkaren kommer vinsterna, som i primärvården, då läkaren kanske är med i aktiebolaget. Det som driver läkaren måste vara själva verksamheten och de etiska reglerna, säger Jan Halldin.

Han är orolig att tillgången till vård snedfördelas till de som har det bättre ställt och med mindre vårdbehov. Något som även Ulrika Winblad vid Uppsala universitet kan se tecken på i forskningen, 

– I vårdvalet kan mer utbildade personer göra bättre val. Vi vet från forskningen att de som gör mer aktiva val är mer nöjda och gör i viss mån bättre val. Det är en socioekonomisk fråga som medför problem för jämlikheten på lång sikt, men här behövs mer forskning om jämlikhetseffekterna av dessa reformer.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista