Tänker Aung San Suu Kyi på de politiska fångarna?: Peder Gustafsson, Bangkok.

3:13 min
Utrikeskrönikan 5 september 2018. Bangkok.

Bangkok onsdag.

Vad tänkte Myanmars ledare Aung San Suu Kyi i måndags när hon fick höra domen mot de två lokala journalisterna i Myanmar som fick sju år fängelse för spioneri.

Fördömandet av domen mot de två journalisterna lät inte vänta på sig. FNs representanter på plats i Myanmar, EU, USA och människorättsorganisationer världen över och många, många fler beklagade domen. Men landets ledare, mottagaren av Nobels fredspris, Aung San Suu Kyi förblev tyst.

Och vad säger vanligt folk i Myanmar om utslaget i rätten? Inte mycket. Det trots att domen kommer att påverka den framtida pressfriheten i landet.

Rättegången har inte fått speciellt mycket uppmärksamhet i Myanmar. Det är bara ett fåtal lokala medier som rapporterat om fallet. Modigast, kan man nog kalla det, var en tidning som heter 7-Days, Sju dagar, tidningen hade en helsvart förstasida med rubriken ”En sorglig dag för Myanmar”. Den engelskspråkiga upplagan av Myanmar Times hade en bild på en av de fällda reportrarna på framsidan med rubriken ”Ett hårt slag mot pressfriheten”.

Men i sin lokala upplaga hade man valt att hålla tillbaka lite och skrev att det är dags att se över lagen som tillämpades av domstolen. En lag som förövrigt har funnits sedan Myanmar var under brittisk styre mellan åren 1824 och 1948. 

Vad kan då den fällande domen få för följder? Helt klart är att den kommer innebära att många lokala journalister inte kommer att våga gräva i historier där man avslöjar saker som kan leda till att man som journalist riskerar att hamna i fängelse. Det trista är att jag har träffat och jobbat med lokala reportrar i Myanmar som verkligen vill avslöja skumraskaffärer, korruption och överträdelser mot mänskliga rättigheter men de törs inte för de vill inte riskera att hamna i fängelse.

Då undrar jag igen vad Aung San Suu Kyi, eller ”The Lady” som hon också kallas, tänker om domen. Hon var själv satt i husarrest i 15 år av den gamla regimen. Under de femton år som ”The Lady” var satt i husarrest så var hennes bästa vänner utländsk media.

Det var så hennes fall fick världsomspännande uppmärksamhet. Och det var tack vare att den fria pressen som skrev om hennes kamp som hon tillslut tilldelades Nobels fredspris 1991. Insåg hon då att medias makt är så stark att hon nu väljer att hålla den fria pressen i Myanmar i schack och vill statuera exempel med domen i måndags och sedan bara lägga locket på.

Hur och vad Aung San Suu Kyi tycker och tänker det vet bara hon, men en sak är klar. Hon säger inte mycket om händelser som omvärlden upprörs över i landet som hon styr. Och så länge som hon förblir tyst så får vi i omvärlden bara gissa vad hon tycker och tänker.

Kanske är det så enkelt att hon inte vågar säga något eftersom hon vet att militären då kan ta tillbaka makten i landet över en natt. Eller så är det så tråkigt att omvärlden har missbedömt ”The Lady” och att Aung San Suu Kyi är ännu en av de despotiska ledare som vi ser allt fler av.

Hur det än är med den saken så hoppas jag att ”The Lady” när hon går och lägger sig om natten minns tillbaka på hur det var när hon själv satt i husarrest och ägnar en tanke till de runt tvåhundra politiks fångar som fortfarande sitter fängslade i Myanmar.