Den nya gröna vågen

25 min

I det tysta pågår en omställningsvåg i Sverige. Människor flyttar från städerna till landsbygden för att möta klimatförändringarna och samtidigt kunna leva ett bättre liv.

Omställningsrörelsen är ett globalt nätverk av människor med ambitionen att möta utmaningarna med krympande naturresurser, miljöförstöring och klimatförändringar genom att bygga lokala hållbara samhällen.

Det finns flera orsaker till den här omställningsvågen, säger Rebecka Milestad. Hon är forskare i miljöstrategisk analys på KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Dels söker människor sig till ett annat sätt att leva men det handlar också om klimatförändringarna, Sveriges bristande livsmedelsförsörjning och en större geopolitisk oro.

För några år sedan fanns bara några få folkhögskolor i landet som höll kurser i odling och självförsörjning. Men nu har utbudet formligen exploderat.

På Holma folkhögskolan utanför Höör är söktrycket stort till kurserna. Det berättar Karin Jansson som är lärare på skolan. 

- Många människor känner att vi står inför väldigt stora utmaningar när det gäller klimatet och miljön och märker att det inte finns något riktigt intresse att ta i tu med de här problemen från politikers och myndigheters sida. Så därför finns det en växande rörelse med människor som är ganska besvikna på samhället och vill göra något eget, säger Karin Jansson.

Två som har gjort det är Cecilia Ward och Monika Bengtsson. Cecilia var tidigare kommunikatör och Monika jobbade på ett teknikföretag i Dublin. Båda har erfarenheter av intensivt kontorsarbetsliv. Nu ägnar de sig mest åt odling. Det började med en kolonilott och via stadsbruk i Malmö har de nu tagit klivet och köpt en gård tillsammans.

Torgny Östling är sedan många år ordförande för Nordbruk, den svenska grenen av La Via Campesina, som är en internationell småbrukarrörelse med 200 miljoner bönder i över 80 länder runt om i världen som medlemmar.
Torgny berättar att Sverige har förlorat sin förmåga till folkförsörjning, eller matsuveränitet som det kallas. På 80-talet låg självförsörjningen på 75 procent.

- Idag är vi nere på 25 procent eller mindre, därför att man har lagt ner kombinationsjordbruken från norra Skåne till Pajala. Det har pågått i 30 år, säger Torgny Östling, och det uppmärksammas överhuvudtaget inte. Det är ungefär som att man upptäcker att beredskapen är borta när skogsbränderna kommer, menar Torgny Östling.

I programmet hör vi också Andreas Jonsson rektor på Holma Folkhögskola. Han förklarar vad sociokrati innebär, en metod som genomsyrar arbetet på skolan.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista