Skadeglädje: Cecilia Uddén, Kairo

3:34 min
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.

Här är Kairo måndag.

– Vad heter Shamata på engelska? frågade Ahmed. Han vred sig i stolen mot mitt bord där jag satt och intervjuade två svartklädda unga ateister som uttryckt sig föraktfullt om de vithåriga vänsterintellektuella vid bordet längst in på Café Riche i kairo - värdelösa vänstergubbar, sa de, med hela den unga generationens besvikelse över de äldre egyptiernas misslyckade uppror, de sitter här o dricker rödvin och låter sig kvävas mellan militärdiktatur och islamistdiktatur, värdelös vänster, sa de svartklädda, men de verkade intresserade av det där med shamata - som betyder skadeglädje - för vid bordet bredvid oss hade några av mina vänner slagit sig ner och de skulle skåla i skadeglädje som de sa, för att fira att Mohamed Bin Salman förvandlats från underbarn, och västvärldens älskling - till mördare.

Sällan har jag känt sån skadeglädje sa Lamia vid det andra bordet. Det enda positiva i denna fasansfullt barbariska mordhistoria med den styckade journalisten khashoggi, är att både Mohamed Bin Salman och Donald Trump ertappats med rumpan bar. Men vad heter det på engelska - gloating? eller säger de schadenfreude? Använde det svenska ordet föreslog jag - skadeglädje - och så skålade de jag och ateisterna pratade om Guds frånvaro och den ene sa att Khashoggi sympatiserade med det muslimska brödraskapet. Jaså du tycker att han förtjänade att styckmördas då sa den andre?

Nästan alla rika saudier är illa omtyckta i Egypten. De anses vulgära arroganta och hycklande. De kommer till Kairo på sommaren, hyr hela våningsplan på lyxhotell dit de hämtar unga fattiga egyptiska tjejer som de mer eller mindre köpt. De gifter sig med för en sommar. Sen skiljer de sig och dumpar tjejerna. En förolämpning mot de stolta egyptierna som förr skickades till Saudiarabien för att undervisa som lärare vid gymnasier och högskolor - förr när oljan var ny men saudierna obildade.

Vännerna vid bordet intill upprepar sin skadeglädjeskål och vältrar sig i de kusliga detaljerna om mordet, som hela världen glupskt sugit i sig i två veckor. (Lamia säger att hon beundrar journalisterna som lykas hålla masken när de redogjorde för Saudiernas förklaring om knytnävsslagsmål samtidigt som målarbrigader gick in på konsulatet för att klafsa på målarfärg över blodfläckarna innan polisen anlände.)
Då vänder sig en man om från det andra bordet. Det är Sayed Skattmasen som tjuvlyssnat och nu lägger sig i.

Det finns bara en sak för dem att göra. Om Saudiarabiens ska kunna reparera sin image så måste islamisk rättvisa tillämpas, säger Sayed.. Kronprinsen måste straffas. Det enda som kan ge kungafamiljen tillbaka trovärdigheten är om Pappan kung Salman själv, tar sitt svärd och hugger huvudet av sonen. Så måste det bli, säger skattmasen Sayed.
Det blir tyst på café riche. Alla ställer ner sina glas. Till och med de svartklädda ateisterna ser lite förvånade ut. Skadeglädjeskålen fastnar i halsen.