Eloge till kunskapstörstarna: Naila Saleem, Stockholm

3:07 min

Utrikeskrönika den 6 december 2018. Stockholm.

Stockholm torsdag.

På måndag är det den stora kunskapsfirardagen. Då vetenskapens skarpaste hjärnor ska hyllas. Jag tänker så klart på priserna som delas ut till Alfred Nobels minne och det grannlaga arbete som föregår valet av pristagare. Häromveckan var jag i Grekland och besökte akademiernas urmoder. Atens akademi grundades av självaste Platon på 300-talet före Kristus. Han står avbildad sidan om statyn föreställande hans läromästare Sokrates vid trappan som leder in till denna imponerande byggnad. Ytterdörren är tung och lite trög att få upp.

Precis innanför ligger den stora samlingssalen där ledamöterna träffas varje torsdag. De ska egentligen vara 65 till antalet men nu saknas tjugo. Det är inte alltid en fördel att vara fulltaliga säger klimatforskaren Christos Zerefos som jag ska intervjua där. Det kan bli effektivare när man är färre menar han som visst känner till krisen inom Svenska akademin och drar lite på smilbanden när ämnet kommer upp. Nu är det inte därför vi ses. Christos Zerefos leder Akademins klimatforskningsarbete och vi pratar om hur Greklands rika kulturskatter hotas av klimatförändringarna.

När vi ska skiljas åt insisterar han på att jag ska ta med mig en tung, tjock forskningsrapport om hellenismens inflytande på det antika Alexandria i Egypten. När jag nu sitter och bläddrar genom artiklarna om Alexandrias historia och det kulturella utbytet mellan civilisationerna på Medelhavets olika sidor slås jag än en gång över hur lite de flesta av oss vet om influensvägarna kulturer emellan. Hur lite vi vet om all den forskning som mödosamt tas fram och som aldrig renderar ett stort pris.

Ta till exempel forskningen om likheterna mellan fyrtorn och islams minareter. Enligt en av artiklarna i den tjocka rapporten finns ett tydligt band mellan fyrtornet på ön Faros utanför Alexandria, en byggnad som klassas som ett av världens sju underverk, och minareterna i de stora moskéerna i Marrakech, Sevilla och Rabat.

När minaretbyggarna i Marrakech 1158 byggde ett torn till Kutubiyyamoskén så visar en närgången studie av själva konstruktionen och det vi idag vet om fyrtornet i Faros att inspirationen kom från detta grekiska mästerverk. Fyrtornet som konstruerades på 300-talet före vår tideräkning byggdes i hellenistisk stil. Nertill var tornet fyrkantigt, längre upp åttkantigt och överst cirkelrunt och på toppen stod en staty över den grekiska guden Poseidon. Tornet som var hundra meter högt förstördes på 1300-talet av jordbävningar.

Nästa artikel handlar om en robot från antiken och vill man lära sig mer om hur havsnivåerna i Medelhavet förändrats kan man läsa vidare i studien om fiskfällor i antikens Alexandria. Så mycket kunskap ... om en bara hade mer tid!

 

Det önskar sig,

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista