Ulven väcker heta känslor: Jens Möller, Göteborg.

3:11 min

Utrikeskrönikan den 16 januari 2019. Göteborg

Göteborg onsdag.

Jag är just hemkommen från Norge, som har sitt eget regeringsdrama. I skuggan av det väldiga regeringsdebaclet i Sverige har fyra norska partier haft ett par veckor av tuffa politiska förhandlingar om att utvidga den högerdominerade trepartiregeringen. Aborter, flyktingar och klimat är några känsloladdade frågor i de norska regeringsförhandlingarna.

Fast jag tror att inget i norsk samhällsdebatt just nu väcker så starka känslor som ulven, alltså vargen. I förra veckan var det tusentals personer som gick ut på gator och torg, framför allt i Oslo, för att demonstrera både för och mot ulven.

Nog är nog, skanderade kanske uppemot 10 000 vargmotståndare som hade samlats framför norska parlamentet Stortinget. De protesterade högljutt mot det de ser som norska regeringens alltför vargvänliga politik.

Några dagar senare var precis samma plats framför Stortinget återigen täckt av tusentals människor, den här gången med budskap som "Ja til ulv i norske skoger" och "Er Norge for trangt for 60 ulver?"

För det är knappast några väldiga mängder av rovdjur som har invaderat Norge på senare år. Det handlar om 60-70 vargar, som alltså förmår att väcka oerhört starka känslor i Norge. Några tiotal av vargarna kommer fällas i licensjakt den här säsongen.

Som stadsbo sedan barnsben har jag nog svårt att riktigt sätta mig in i bönders ilska och desperation inför att deras älskade får kan bli vargmiddag. Enligt tidningen Nettavisen kan en genomsnittsvarg mumsa i sig ett 80-tal får per år.

Fast, påpekar vargvännerna, det är många gånger fler norska får som dör av sjukdomar än av vargkäftar. Dessutom dödar järven många fler får än vargen. Ändå är det få eller ingen i Norge som kräver att järven måste bort. Jag antar att ett skäl är den mytologiska bilden av vargen som ond och farlig.

Som sagt, jag är stadsbo och varken kan eller vill avgöra vilken sida som har mest rätt i den heta vargdebatten i Norge. Det som jag verkligen har genuint svårt att förstå är vissa vargmotståndares fixering vid huruvida vargen är norsk eller utländsk. När en norsk varg fäller får är det illa, enligt många i distrikts-Norge. Men det verkar röra upp än mycket mer känslor om vargen i fråga kan betecknas som till exempel svensk.

Varför, undrar

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista