Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.
Ett avsnitt från OBS
15 min
Genmodifierade grödor - hot eller möjlighet?
Ons 05 dec 2012 kl 13:45
I dag gör vi ett försök att nyansera den starkt polariserade debatten om genmodifierade grödor. Det märker du kanske redan i det att vi inte använder ordet "genmanipulerade" grödor? Hur som helst - dessa... genmodifierade grödor har blivit mycket populära. Och vi ska få två forskares syn på möjligheter och risker med detta, närmare bestämt Per Sandins och Tina D´Hertefeldts.
1 av 2
Frågan om genmodifierade grödor har länge väckt starka känslor. Så här såg det ut när miljöorganisationen Greenpreace demonstrerade utanför växtförädlingsföretaget Svalöf Weibulls huvudkontor i Svalöv för åtta år sen. Vi försöker hyfsa debatten. Foto:Scanpix
2 av 2
I arkivet för den här bilden från 2008 står det att protesten riktar sig mot "genmodifierade" grödor. I den fyra år äldre arkivtexten här ovan talas det om "genmanipulerade" grödor. Är vi mer accepterande idag? Foto:Marc Femenia/Scanpix

Genmodifierade grödor, eller GMO, har odlats sedan 1996, och de har blivit mycket populära.

Väldiga ytor

I dag odlas framförallt genmodifierad soja, raps, majs och bomull på en yta som är tre gånger så stor som Sveriges.

Uppsala och Lund

Debatten om den här jordbruksteknologin har som sagt varit mycket polariserad och i OBS ger två forskare en mer nyanserad syn på möjligheter och risker med GMO: Per Sandin, som forskar i biotetik på SLU i Uppsala och Tina D’Hertefeldt, som forskar i biodiversitet vid Lunds Universitet.

Relaterat
Programmet tillhör kategorin: Kultur/Nöje
Alla avsnitt från programmet OBS
Läsning 3 : Begäret efter bokstäverna och kropparna Tor 19 apr kl 06:01(10 min)

Kristofer Folkhammar skildrar läsningens attraktionskraft och hur hans skrivande hänger tätt ihop med att komma ut som homosexuell. Det handlar om en cruisingens poetik och förmågan att duga.

Kristofer Folkhammar skildrar läsningens attraktionskraft och hur hans skrivande hänger tätt ihop med att komma ut som homosexuell. Det handlar om en cruisingens poetik och förmågan att duga.

Ladda ner
Min lista
Läsning 2: Den läsande kvinnan är aldrig neutral Ons 18 apr kl 06:01(9:51 min)

I vår serie om läsning tittar Linda Fagerström närmare på ett vanligt motiv: Den läsande kvinnan. Och det visar sig att hon representera allt från dygdighet till lössläppthet och historiens rörelser.

I vår serie om läsning tittar Linda Fagerström närmare på ett vanligt motiv: Den läsande kvinnan. Och det visar sig att hon representera allt från dygdighet till lössläppthet och historiens rörelser.

Ladda ner
Min lista
Läsning 1: Fem skäl för vuxna att läsa barnlitteratur Tis 17 apr kl 06:01(10 min)

Världen blir synlig på nytt och det bekanta blir främmande och större. Barn- och ungdomslitteraturen är rik och egensinnig. Och den riktar sig också till dig som är vuxen, säger Karin Nykvist.

Världen blir synlig på nytt och det bekanta blir främmande och större. Barn- och ungdomslitteraturen är rik och egensinnig. Och den riktar sig också till dig som är vuxen, säger Karin Nykvist.

Ladda ner
Min lista
När Frankrike satte krydda på tillvaron Tor 12 apr kl 06:01(11 min)

Äta gott på lokal är ett ganska sent fenomen, och restaurangens uppkomst en sägen omgärdad av många myter. Och kan en vital restaurangkultur ha någon betydelse för det konstnärliga skapandet?

Äta gott på lokal är ett ganska sent fenomen, och restaurangens uppkomst en sägen omgärdad av många myter. Och kan en vital restaurangkultur ha någon betydelse för det konstnärliga skapandet?

Ladda ner
Min lista
Hoppet behövs i klimatkrisens tid Ons 11 apr kl 06:01(9:37 min)

Hoppet sägs vara det sista som överger oss. Men ofta tycks det vara viktigare att peka på allt som är fel, än att lyfta fram goda exempel. Men hur ska världen då bli bättre? undrar Eva-Lotta Hultén.

Hoppet sägs vara det sista som överger oss. Men ofta tycks det vara viktigare att peka på allt som är fel, än att lyfta fram goda exempel. Men hur ska världen då bli bättre? undrar Eva-Lotta Hultén.

Ladda ner
Min lista
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Kontakta webbsupport
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".