Läsgrupper ska hjälpa ovana läsare 

4:55 min

Shared Reading, att läsa högt i grupp, är en metod som nu börjar sprida sig i Sverige. Personer som på olika sätt står utanför samhället och inte har så mycket läsvana kan bli hjälpta.

– Det är jättebra, det känns bra faktiskt. Man lär sig mycket svenska, man lyssnar och läser när man sitter med gruppen, man lär sig mycket ord och förstår också.

Jamac Sacide är en av deltagarna som samlats på Internationella gymnasiet i Uppsala för veckans lästräff. Idag läser gruppen ”Berättelsen om det osynliga barnet” av Tove Jansson.

Shared Reading går ut på att träffas i grupp för att läsa och prata om skönlitteratur tillsammans. Texten för dagen väljs ut och läses högt av läsledaren, som är utbildad i metoden. Deltagarna får också läsa högt om dom vill, men det finns inga krav på prestation.  Man behöver inte heller läsa hemma, vilket skiljer metoden från en bokcirkel.

Shared reading startade i Storbritannien och har på senare år spridit sig till andra länder, bland annat Sverige. Här håller flera studieförbund utbildningar för läsgruppsledare och i år startar ett forskningsprojekt om Shared Reading på Uppsala universitet.

Människor med psykisk ohälsa, ensamma äldre och personer som inte kan språket så bra är några av grupperna som kan bli hjälpta, men alla kan ha glädje av att läsa tillsammans, menar grundaren av Shared Reading, Jane Davis.

– Många människor, alla sorters människor, kan uppleva att livet blir rikare och mer meningsfullt av det här. 

Hon startade den första läsgruppen 2002 och märkte tidigt hur deltagarna, som inte hade så stor läsvana, kopplade klassisk litteratur till sina egna erfarenheter.

– Att veta att någonting i bra litteratur är djupt sammantvinnat med dig och att du redan har den erfarenheten med dig. Det hände väldigt tidigt, från första början och fick mig att tänka att om man bara kan göra den kopplingen så händer något väldigt starkt. 

Människor hittar fram till litteratur när dom får läsa på det här lustfyllda sättet. Hon berättar om två barn hon haft i en läsgrupp som båda avskydde att läsa och skriva.

– Två små pojkar som hatade att läsa och skriva blev, efter kanske sju veckor, barn som sprang fram till mig på lekplatsen en dag och sa "Vi har skrivit en bok! Vi har skrivit en bok!"

Jane Davis fortsätter berätta att hon tror utbildningssystemet hindrar människor från att nå sin läsarpotential, och att litteratur är till för alla, inte bara ett fåtal.

Tillbaka till läsgruppen på Internationella gymnasiet i Uppsala, där Helena Spännar är ledare för lästräffarna.  Hon menar att man som ledare inte får ta över diskussionen om texten.

–Det viktigaste är ju att låta ordet vara fritt och vara ganska tyst själv. Leda lite grann såklart, med ganska öppna frågor men sen också försöka få dom att liksom komma på egna vinklar och sådär så dom inte tror att jag sitter inne meds något svar.

Jamac Sacide säger att han vill fortsätta gå i läsgruppen. 

– Ja, det är kul.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista