Kan en dammsugare rädda klimatet?

8:04 min
Många hoppas att ny teknologi rädda världen från att bli allt varmare. I en testanläggning på Island suger man koldioxid direkt från luften och omvandlar det till sten.

Tänk dig en vit container-stor dammsugare, eller kanske snarare en fläkt, som suger in isländsk luft. Där inne skiljer man ut växthusgasen koldioxid, för att sedan lagra den djupt nere i marken.

– Nu samlar den koldioxid, så kommer den stänga luckan där och koka bort koldioxiden och pumpa den ned i marken. Så den jobbar på, säger isländska Sandra Ósk Snæbjörnsdóttir lärde sig svenska i Göteborg, när hon pluggade geovetenskap där.

Nu jobbar hon här vid ett väldigt kraftverk, där man använder energin från den vulkaniska marken för att producera el och varmvatten.

Den här soliga, stilla vinterdagen stiger enorma plymer av vit vattenånga rakt upp mot skyn.

Hit till kraftverket Hellisheiðarvirkjun vallfärdar numera allt fler som är intresserade av klimatteknologi. Tyska förbundskanslern Angela Merkel och kronprinsessan Victoria är ett par av höstens besökare.

Här har man nämligen utvecklat en teknologi för att få infångad koldioxid att omvandlas till sten djupt nere i marken.

Sandra Ósk Snæbjörnsdóttir pekar på ett 15-20 meter högt, grått torn som är centralt i processen.

– Här är faktiskt som en jätte läskmaskin. Så det som händer här är att vi pumpar in gasen längst ned i tornet, och det driver uppåt. Men på toppen har vi ganska mycket vatten, som vi pumpar ned. Och koldioxiden blir upplöst i vattnet, liksom i vårt mineralvatten som vi gör i köket.

Det här koldioxidblandade vattnet pumpas ner i två kilometer djupa borrhål i marken, som består av basalt, en vulkanisk bergart.

Just basalt har visat sig funka som en slags svamp, som suger åt sig det här mineralvattnet, och omvandlar koldioxiden till berg. Den här processen sker hela tiden naturligt här på Island. På marken kan man ofta se förstenad koldioxid som små vita prickar av kalkspat.

– Vi tar en naturlig process och försöker göra den snabbare. När vi löser koldioxiden i vatten skyndar det på att sten bildas.

Efter två år är i princip all den nedsprutade koldioxiden fångad i berggrunden, kanske för evigt.

Sandra och hennes kollegor har utvecklat sin klimatteknologi, kallad Carbfix, i första hand för att minska och på sikt stoppa klimatutsläppen härifrån kraftverket.

Men en liten del av de 12 000 ton koldioxid som pumpas ner i marken här vid Hellisheiði kommer inte från kraftverket, utan från testanläggningen som vi pratade om för en stund sedan, den där fläkten som suger koldioxid direkt ur luften och skapar negativa klimatutsläpp.

"Tänk om vi hade en teknik för att stoppa klimatförändringen", säger Christoph Gebald, med ödesmättad musik i bakgrunden.

Det här är ljud från en film gjord av Climeworks, ett företag som schweizaren Gebald har grundat, och som driver testanläggningen här på Island.

Det schweiziska företaget kallar detta "världens första kommersiella koldioxidborttagande teknologi".

Men kommersiellt är kanske överdrivet, än så länge är det här ett försök i liten skala att skapa negativa klimatutsläpp och sedan omvandla koldioxiden till isländskt berg.

– Det är en startpunkt, och förhoppningsvis kan vi lära oss av den här och skala upp snabbt, Sandra Ósk Snæbjörnsdóttir.

Just nu är den här koldioxidsugen verkligen inte något som kan rädda vårt klimat. Testanläggningen fångar in runt 50 ton koldioxid från luften per år, och det är som en liten droppe i ett stort hav. Systemet måste skalas upp enormt för att göra skillnad.

I Göteborg tar jag hissen på Chalmers tekniska högskola.

Jag knackar på hos Filip Johnsson, professor i energisystem, och frågar hur stort hopp vi ska sätta till den typ av teknologi som nu testas på Island, det som kallas Direct Air Capture, alltså att fånga in koldioxid direkt från luften och sen lagra den.

– Jag tror att med en kraftfull klimatpolitik så är det här absolut en möjlighet. Jag tror det kommer, och att man i och med teknikutvecklingen kommer att få ned kostnaden också, säger Filip Jonsson.

I dag kostar det på tok för mycket att fånga in koldioxid direkt från luften. I testanläggningen på Island handlar det om 500-600 dollar per ton infångad koldioxid.

Den kostnaden måste nog ner till kanske en femtedel innan den är kommersiellt gångbar, tror Filip Johnsson, på Chalmers tekniska högskola.

Geovetaren Sandra Ósk Snæbjörnsdóttir på Island är mycket tydlig med att teknologin och försöken med negativa utsläpp vid kraftverket inte ensamt kommer lösa det hon kallar klimatkrisen.

Men många bäckar små, som det heter, och sammantaget hävdar hon att mänskligheten nu egentligen har grundteknologin för att rädda klimatet, även om tekniken måste bli mer effektiv.

-Vi måste kämpa på, och göra saker snabbare än vad vi gjort hittills. Men det finns en lösning, och det ger mig hopp, säger Sandra Ósk Snæbjörnsdóttir.