När skräck och rädsla tar över vår hjärna

20 min

Alla känner igen känslan när håret reser sig och det går en stöt av adrenalin genom kroppen. Man kan faktiskt se var vi blir rädda i hjärnan om man tittar i en magnetkamera samtidigt som försökspersonen blir skrämd. Däremot har vi inte samma nytta av rädslan nu som på stenåldern. Idag använder vi istället rädslan som njutning när vi ser en skräckfilm. Dagens Vetandets Värld är en kortare version av Kossornas Planet i P4 från i höstas som handlade om rädsla.

 −Om det kommer en tiger mot dig ur en buske handlar det om att göra något direkt eller dö. Därför finns det urgamla nätverk i våra äldsta delar av hjärnan, i reptilhjärnan, som helt kan ta över vid fara, berättar Predrag Petrovic, läkare och hjärnforskare vid Karolinska Institutet. Idag kan detta urgamla, primitiva sätt att reagera ibland ställa till det. I en trafiksituation kan det faktiskt vara bättre om vi hinner analysera situtationen innan vi reagerar.

Vi människor blir ofta rädda för ansikten, och oftare rädda för ansikten på dem som tillhör någon annan grupp än vi själva. Det här kan vara en rädsla vi har med oss från förr, när man kanske behövde bli rädd för personer man inte kände igen, men idag kan den ställa till det. 
 −Men studier visar också att det finns sätt att minska den här rädslan, till exempel genom att arbeta och lösa problem ihop med personer från den "andra gruppen", berättar psykologiforskaren Andreas Olsson.

I magnetkameran ser man vilka delar av hjärnan som aktiveras vid rädsla. Tanaz Molapour är psykolog och forskare och har just inlett en studie om rädsla för ansikten, Lukasz Cybulski ställer upp som hennes första försöksperson och får tillbringa 40 minuter i en väsnande tunnel.

Om man är med om något riktigt otäckt och traumatiskt kan man få nästan som en överdos av rädsla. Det fastnar i minnet och spelas upp om och om igen. Det kallas posttraumatiskt stressyndrom och drabbar en del personer som har varit med om till exempel bilolyckor, våldtäkt, krig eller andra otäcka händelser. Emily Holmes och hennes forskargrupp gjorde försök med att använda det gamla datorspelet Tetris för att liksom "vaccinera" efter en otäck händelse så att inte minnena ska fastna.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".