Senkaku/Diaoyu - stormaktsspel om småöar

56 min

Om kampen mellan Japan och Kina om några kobbar i Östkinesiska sjön. Senkakuöarna - en konflikt som bottnar i historiska oförrätter och drömmar om gigantiska rikedomar under havets botten. Konflikts Kristian Åström åkte dit för att skildrar upptrappningen på havet och de lokala fiskarnas syn på maktspelet mellan Tokyo och Peking.

 Det var i september 2012 som dispyten mellan Kina och Japan, om fem småöar och tre små kobbar i Östkinesiska sjön, blossade upp på nytt. Den japanska regeringen hade då köpt upp och nationaliserat Senkakuöarna, som i Kina heter Diaoyu och som Kina hävdar är deras sedan århundraden tillbaka - långt innan Japan ockuperade dem i slutet på 1800-talet.  

Och det här sker i en tid då Kina har tagit över Japans roll som världens näststörsta ekonomi, medan Japan kämpar med sin krympande ekonomi. Samtidigt är länderna starkt beroende av varandra - inte minst ekonomiskt.

Konflikten om vem som har rätt till öarna, har pågått i över 30 år men det är först på senare år som de kinesiska anspråken har skärpts och konflikten trappats upp, både tillhavs och i luften. Fartyg från kustbevakning och örlogsflottor utmanar och avvisar varandra. Och stridsflyg från båda länder har mött varandra i luften för att markera sina revir.

Från Kina hör vi röster som inte värjer för krig och i Tokyo vill nationalister rusta upp Japans försvar. Konflikts Kristian Åström begav sig till ön Ishigaki där Senkaku-öarna förvaltas.

Där tycks fiskarna inte se så allvarligt på konflikten, fisket kring öarna är inte så rikt, men visst vore det bra om politikerna i Tokyo löste frågan. Men på ön finns även en aktivist, som har arbetat med frågan i 20 år, och han tror att det finns oerhörda rikedomar kring öarna i form av olja och gas och att det är därför som Kina visar ett sådant stort intresse. Men överlag har konflikten för den lilla ön inneburit ett uppsving, då den japanska kustbevakningen tidvis har förlagt en stor del av sin flotta till ön -  sjömännen både äter och dricker på restaurangerna.

För de kinesiska fiskarna i provinsen Fujian i södra Kina har konflikten däremot inneburit stora problem och omfattande ekonomiska förluster, rapporterar Sveriges Radios Kina-korrespondent David Carlqvist från Shenhu. Och de ser öarna som självklart kinesiska och kan tänka sig att konflikten leder till krig ifall japanerna inte ger med sig.

Sedan konflikten om de omtvistade öarna i Östkinesiska sjön trappades upp i höstas, har japanska politiker gjort uttalanden som för bara några år sedan, skulle ha uppfattats som ytterst olämpliga i den japanska efterkrigskulturen.

I Tokyo mötte Kristian Åström nationalisten och artisten Tokma som driver en politisk kampanj för att försvara Japans rätt till öarna. Han anser att ett starkare försvar och tydligare signaler från den japanska regeringen, ska stoppa kineserna. På det japanska Industriförbundet tonar man ned konflikten och hänvisar till handeln. Båda länder är så pass beroende av varandra så det finns ett politisk intresse att lösa frågan, säger Kazuyuki Kimbara vid Industriförbundet Keidanren.

Men alla håller inte med i Tokyo. En av japans mest kända utrikeskommentatorer, Birei Kin, ser konflikten om öarna, som ett exempel på hur det nya expansionistiska Kina agerar.

Men hur ser den officiella kinesiska versionen ut av konflikten, och vilken är Kinas hållning? Daniela Marquardt intervjuade andresekreteraren Liu Yu på den kinesiska ambassaden i Stockholm. Han betonar vikten av goda relationer, men understryker samtidigt att det inte råder någon tvekan om att öarna hör till Kina.

Linus Hagström, statsvetare, specialiserad på Japansk utrikespolitik, verksam vid Utrikespolitiska institutet och ansvarig för Östasienprogrammet, anser att konflikten om öarna framför allt handlar om symbolik. Det är en territoriell motsättning som blir en måttstock på de båda ländernas styrka. Kina växer kraftigt, medan Japan kämpar med nolltillväxt, eller till och med en krympande ekonomi.

Astrid Nordin, lektor på universitetet i Lancaster, specialist på Kinas internationella relationer, anser att man måste se in i det kommunistiska partiet och det högsta ledarskapet för att förstå konflikten. För att hålla ihop landet, går det inte att släppa någon del av territoriet, då ser andra delar av landet, som tex Tibet, att det går att lämna moderlandet – vilket skulle utmana nuvarande strukturer och kunna leda till inbördeskrig.  

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Kristian Åström, Lotten Collin

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".