”Lear” av Aribert Reimann

Här finns inget ljud

Den åldrande och kraftlöse kung Lear ska abdikera och dela upp sitt rike mellan sina tre döttrar Regan, Goneril och Cordelia. För att fördela arvet ber han var och en av dem berätta hur mycket de älskar honom. Regan och Goneril smickrar honom högt och falskt. Cordelia tiger. Cordelia görs arvlös och landsförvisas. Ett intrigspel inleds som gör det omöjligt att skilja vän från fiende. Förklädnaderna är många och alla inblandade har dolda motiv som driver dem över alla gränser. Bildspel med bilder från repetitionerna på Malmö Opera. Klicka på pilen för att se det. I rollerna: Lear - Fredrik Zetterström Kungen av Frankrike - Bengt Krantz Hertigen av Albany - Daniel Hällström Hertigen av Cornwall - Rickard Söderberg Greven av Kent - Stefan Dahlberg Greven av Gloster - Lars Arvidson Edgar - Matthew Shaw Edmund - Christian Juslin Goneril - AnnLouice Lögdlund Regan - Karolina Andersson Cordelia - Elsebeth Dreisig Narren - Lars Humble Tjänaren - Xhelal Bakraqi Riddaren - Max Schöning Malmö operakör och orkester. Dirigent: Erik Nielsen. Regi: Stefan Johansson. "Modig och omvälvande brutal" Videograf: Michael Ploug Gartner

Catarina Ek, programredaktör Malmö Opera, om operan:

Tysk avantgardeklassiker. Operan bygger på den svartaste av Shakespeares tragedier, som skoningslöst avslöjar den mänskliga naturen – eller ska vi säga onaturen…
Aribert Reimanns expressionistiska musik ger den tragiska historien den rätta klangfärgen.

Den åldrande och kraftlöse kung Lear ska abdikera och dela upp sitt rike mellan sina tre döttrar Regan, Goneril och Cordelia. För att fördela arvet ber han var och en av dem berätta hur mycket de älskar honom. Regan och Goneril smickrar honom högt och falskt. Cordelia tiger. Cordelia görs arvlös och landsförvisas. Ett intrigspel inleds som gör det omöjligt att skilja vän från fiende. Förklädnaderna är många och alla inblandade har dolda motiv som driver dem över alla gränser.

Shakespeares Kung Lear
William Shakespeares kanske största tragedi, Kung Lear, är en stark skildring om hur det är att vara människa. Dramat har behållit sin relevans genom alla tider, inte minst i vår egen. Beskrivningen av Lear träffar djupt ner i det mänskliga hjärtat. Den sliter isär och stormar i det mänskliga psyket. Slutscenen när Lear naken rasar mot sina svekfulla döttrar och mot naturen själv på den stormiga heden är något av det starkaste i hela världsdramatiken.

Kraftfull opera
Reimanns Lear är ett av de starkaste operaverken från det sena 1900-talet. Tonsättaren slår från början an desperationen och tröstlösheten hos den gamle kungen. Musiken kan kallas extrem och våldsam men är samtidigt anmärkningsvärd tillgänglig med stunder av lyrisk ömhet. Den är synnerligen effektiv och fångar på kornet - ibland tjutande och morrande - den smärta och förtvivlan som finns i Shakespeares pjäs. En stor slagverkssektion är en nyckel till musikens verkningskraft.

Tonsättarsmärta
Flera tonsättare har varit upptagna av Shakespeares Kung Lear. Giuseppe Verdi kämpade med sin version i många år. Han gav till slut upp för att slutscenen med den vansinnige kungen gjorde honom skräckslagen. 1830 lämnade Hector Berlioz hastigt Rom för att återvända till Paris för att mörda (!) sin fästmö pianisten Camille Moke (och hennes mor) efter att hon brutit deras förlovning. Väl i Nice gav han upp tanken och stannade istället en månad och skrev, om inte en hel opera, så en ouvertyr till Kung Lear. Även Claude Debussy hade stora planer för en Kung Lear. Men det blev inte mer än några utdrag, bl a en kraftfull fanfar, ett meditativt men oroligt mellanspel kallad ”Lear sover” för en föreställning 1904.

Reimanns Lear
Den som lyckats slutföra en opera om den själsligt sargade kungen är Aribert Reimann. 1968 föreslog liedersångaren Dietrich Fischer-Dieskau sin vän att skriva Lear. Reimann tvekade först. Han läste Verdis librettist Antonio Sommas text, men erinrade sig Verdis misslyckande. Även Reimann gruvade sig inför intrigens komplicerade väv. Han kom dock över sin tvekan och blir under 1972 till slut fixerad vid tanken att slutföra Lear. Vid uruppförandet 9 juli 1978 på Nationalteatern i München kreerar Fischer-Dieskau titelrollen. Reimanns Lear är en av de mest spelade operorna under 1900-talets andra hälft - från Paris till San Fransisco. Och nu kommer den till Skandinavien!

Aribert Reimann
Aribert Reimann (född 1936) är en tysk expressionistisk tonsättare. Hans kompositioner innehåller en dramatisk tungsinthet som en del tillskriver hans barndoms upplevelse av andra världskriget. Under hela sin tonsättarkarriär har Reimann varit professor i musik vid akademien för konst och musik i Berlin (Akademie der Künste). Han har skrivit ett flertal orkesterverk och operor, bl a Slottet (efter Kafka), Ett Drömspel och Spöksonaten (efter Strindberg), den senare uppförd i Stockholm och Odense. Hans senaste opera Medea uruppfördes 2010 på operan i Wien.

Regi Stefan Johansson
Stefan Johansson, Malmö Operas chefdramaturg och försteregissör, som genom åren bemästrat en hel del invecklade tyskspråkiga pjäser; från Richard Wagner till Heiner Müller, Thomas Bernhard och Elfriede Jelinek, tar sig an denna exceptionella tyska Shakespeareopera som handlar om den mänskliga naturen; om åldrande, faderskärlek.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".