Röster om Hilma af Klint

44 min

Ungefär hundra år efter att de målades och 70 år efter konstnärens död börjar Hilma af Klints gåtfulla verk upptäckas på allvar av konstvärlden. I Sverige har det skett i tre steg, med en liten utställning på Moderna Museet 1989, därefter en större och mycket uppmärksammad show på Liljevalchs 1999, och nu ett försök till helhelhetsbild av henne som abstrakt pionjär på Moderna Museet, en utställning som håller på att bli en av museets största publikdragare genom tiderna.

Vid 1900-talets början var Hilma af Klint en etablerad konstnär, men i det här sammanhanget bara ett medium som följde de anvisningar hon fick vid de seanser hon var med och genomförde som en av ”De Fem”. Denna spiritistiska kvinnogrupp drev som många kring förra sekelskiftet idén att det ockulta var en lika gångbar metod att finna ut den osynliga delen av verkligheten som de nya vetenskaper som just upptäckt röntgenstrålar och radiovågor.

Sådana radikala upptäckter visade hur meningslöst det var att bara hålla sig till det man redan visste. Och efter en tio år lång lärlingstid tog sig Hilma af Klint an uppdraget att som medium, ur sin automatiska skrift, skapa ”Målningarna till templet”. Under åren 1906-1915 producerade hon i sin ateljé, metodiskt, målmedvetet, utan galenskap, en serie på 193 bilder som inte liknar något annat, i någon konsthistoria.

Visst går det att se effekterna av att Hilma 1908 träffade den blivande antroposofen Rudolf Steiner, och därefter inriktade en del av arbetet mot esoteriskt kristna motiv, men på det hela taget är det som att kliva in i en värld som förblivit sluten – just för att Hilma af Klint inte ville ge offentlighet åt den här delen av sin produktion.

Så när hon dog 1944, testamenterade hon hela klabbet, 1500 bilder, till sin brorson, på villkor att inget skulle visas på 20 år, för världen var inte redo. Och sedan tog det ytterligare 25 år innan familjen i sin tur fick gehör i etablerade konstkretsar, och det blev en första visning på Moderna.

Och nu är äntligen alltihopa genomgånget, iordninggjort för visning och digitaliserat, inte minst Hilmas egna text ”Studier över själslivet” på 1200 sidor, där hon analyserar och försöker förstå vad hon gjort.

I Kulturdokumentären har Karsten Thurfjell intervjuat Hilmaexperter från olika hörn av världen som samlats på ett seminarium på Engelsbergs bruksherrgård i Bergslagen.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".