Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
P2:s särskilda rum för fantasieggande dokumentära och musikaliska programserier.
Ett avsnitt från Musikmagasinet
Ljudo - om ljuden i våra liv
Lör 11 maj 2013 kl 12:03
Här finns inget ljud
Här finns inget ljud. Det kan bero på att ljudet innehöll t.ex. upphovsrättsskyddad musik och endast låg kvar i 30 dagar.
I del 1, om stadsljud, möter vi etnologen Elin Franzén och musikproducenten Håkan Lidbo, som tillsammans har producerat utställningen OLJUD Sthlm. Och audiologen och tinnitusspecialisten Elisabeth Sjöberg,... som tar hand om våra stenöron och glasöron. Programledare Mikael Strömberg.

I begynnelsen var ljudet. Bang! En akustisk vibration. Ett foster lyssnar. En bakterie lyssnar, kanske. Det är visserligen ganska tyst i rymden, de fåtaliga molekylerna rör sig nästan inte alls. Men tyst är det aldrig så länge det finns någon eller något som lyssnar. Meningen med livet är i stort och mycket att vi omedvetet härmar vår omgivning. Ta exemplet med nätspänningen. Jag ber dig ligga ner, slappna av och nynna ”ditt eget ljud”. Jag ber dig också att ljudet ska komma inifrån dig. När du nynnat några minuter tycks det som om tonen utgår från 60 hertz. Så är det med de allra flesta människor. Pinsamt omedvetna går vi omkring i livet och låter som proppskåp och diskmaskiner. Till och med när vi sover är vi sammankopplade i ett nätverk som har nätspänningen 60 svängningar per sekund. Eller är det bara ett eko, ett eftersken, av Big Bang?

Vad är ljud? Vibrationer i en gas, en vätska eller kropp. En hörselförnimmelse som kan upplevas som vacker eller ful, angenäm eller obehaglig. Eller en hallucination. Somligt uppfattar vi bara som signaler, stötvisa ljud, till exempel brandlarmet. Andra ljud hör vi som vågor, flöden, till exempel sorlet i vänthallen. Ljuden färdas i innerörat, smeker eller kröker de minimala hörcellerna. Ljud som hamnar under hörtröskeln hör vi inte. På motsvarande sätt kan ljud vara alltför högfrekventa för att höras. Men ingen vet. Kanske ser vi dessa ljud som ljusfenomen istället?

 

Nya bullerdirektivet för EU har den upphetsande titeln ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bedömning och hantering av omgivningsbuller” och bygger på en lång historik av framför allt svensk bullerforskning och Grönboken ”Om framtidens bullerpolitik”. I jämförelse med andra europeisk länder lever vi i en akustisk idyll. Men när Sverige var sammankallade i EU gjordes inga som helst framsteg på bullerfronten. Miljöministrarna bara delegerar vidare, och inom WHO har man uttryckligen sagt att ljud och buller inte tillhör de tio mest akuta hälsofarorna i klass med utsläpp i luft och vatten. Ett annat skäl till att ingen vågar göra karriär i ljudfrågor sägs vara att ljudmiljö är ett vittförgrenat område, politiskt svårarbetat eftersom det angår alla! Så vad väntar man på? En naturkatastrof av bullerkaraktär så omfattande att ett helt samhälle förlorar hörseln. Ett ”utsläppet” som gör sig bra i media? Ett akustikens Tjernobyl?

 

Idag har ungefär 20 procent av Europas befolkning någon form av hörselskada, från vanlig lomhördhet till värsta sortens tinnitus där djävulen spelar vinkelslip 24 timmar om dygnet. De stackare som tvingas leva med överkänsliga glasöron och klumpiga stenöron blir varken färre eller friskare trots att läkarvetenskapen utvecklas. Det är verkligen något att oroas över, att miljöproblem i luft och vatten har högre status. Ljudministerposten är med andra ord inget för folk i karriären. Men med försvinnande hörsel, försvinner även lyssnandet, koncentrationen, sömnen, talet, språket, och miraklet; förmågan att lyssna till musik, läsa en bok, se en film, säga ”jag älskar dig”... Beror det på att ljudet är osynligt? Eller att ljudutsläppets skadeverkan inte talar om i förväg när det ska drabba oss? För egentligen är diagnosen ganska enkel. Det kan bullra en tid på acceptabla nivåer. Men plötsligt är det för sent, några ljudkänsliga hårceller kröks, bryts av, och då är skadan redan skedd.

 

Ljudövning 1. Har du någonsin drömt en akustisk dröm? En flicka berättade en gång att hon i en dröm hade försökt få sin familj att försonas genom att sammanföra dem till intressanta ackord. Själv drömmer jag i olika tonarter när det är vinter eller sommar, vår eller höst. Vid fullmåne är det klara distinkta ackord i harmonisk moll. Framåt våren är det mera rapsodiska. När människor förekommer i drömmarna har de tydliga tonhöjder. Platser drar åt dur eller moll och drömmen ligger kvar i kroppen hela dagen efteråt som ett känsloläge.

 

Länkar:

Utställningen Oljud Sthlm: http://www.oljudsthlm.se/home/

Elisabeth Sjöberg/Bra Hörsel: http://brahorsel.se/

Hrf (hörselskadades riksförbund) http://www.hrf.se/

Musik som spelats i avsnittet

  • 12.13
    Okänd - Oljud Sthlm (Utställning)
    Kompositör: Okänd
    Bolag: Label Missing
  • 12.19
    Jörgen Pettersson, Håkan Lidbo - Brevet, Del 1-7 (2011)
    Kompositör: Håkan Lidbo, Jörgen Pettersson
  • 12.28
    Ryoji Ikeda - Vertex
    Kompositör: Ryoji Ikeda
    Bolag: RASTER NOTON
  • 12.30
    Vladimir Ashkenazy, Brigitte Balleys, Sergej Larin, Berlin-Radions Kör, Deutsches Symphonie-Orchester (Berlin) - Symfoni Nr 1 E-Dur Op 26
    Album: Prometheus
    Kompositör: Alexander Skrjabin
    Bolag: DECCA
  • 12.51
    Alva Noto - Uni Iso
    Kompositör: Alva Noto
    Bolag: RASTER NOTON
Programmet tillhör kategorin: Musik
Alla avsnitt från programmet Musikmagasinet
Kvinnors musik - på väg! Del 5. Lör 10 dec 2016 kl 12:03(38 min)

Tre musikdamer: Extremviolinisten Mia Zabelka, Wien. Saxofonisten, komponisten & bandledaren Pernille Bévort, Köpenhamn. Artisten Susanne Fellbrink som startade nätverket Female Singer-Songwriters.

Tre musikdamer: Extremviolinisten Mia Zabelka, Wien. Saxofonisten, komponisten & bandledaren Pernille Bévort, Köpenhamn. Artisten Susanne Fellbrink som startade nätverket Female Singer-Songwriters.

Kvinnors musik - på väg! Del 4. Lör 03 dec 2016 kl 12:03(47 min)

Möt tre tonsättare som inte låter sig hejdas av genregränser: Kajsa Magnarsson, Ida Lundén och Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Penis-attrapp, plast, nål och tråd och röstekvilibrism används i musiken.

Möt tre tonsättare som inte låter sig hejdas av genregränser: Kajsa Magnarsson, Ida Lundén och Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Penis-attrapp, plast, nål och tråd och röstekvilibrism används i musiken.

Kvinnors musik - på väg! Del 3. Lör 26 nov 2016 kl 12:03(40 min)

"Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig!

"Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig!

Kvinnors musik - på väg! Del 2. Lör 19 nov 2016 kl 12:03(39 min)

Körverk tillägnat Pussy Riot. Äggen är slut, ett klimakterie-projekt för damkör. Nytt Damkapell letar fram kvinnliga tonsättare, som varken fått vår kärlek eller blivit spelade eller lyssnade till.

Körverk tillägnat Pussy Riot. Äggen är slut, ett klimakterie-projekt för damkör. Nytt Damkapell letar fram kvinnliga tonsättare, som varken fått vår kärlek eller blivit spelade eller lyssnade till.

Kvinnors musik - på väg! Del 1. Lör 12 nov 2016 kl 12:03(41 min)

Möt Louise Pollock, kvinnlig trombon-pionjär. Hur är läget för kvinnor inom konstmusik 10 år efter att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla? Del ett av fem. Av Birgitta Tollan.

Möt Louise Pollock, kvinnlig trombon-pionjär. Hur är läget för kvinnor inom konstmusik 10 år efter att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla? Del ett av fem. Av Birgitta Tollan.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".