Del 2 - Ljudarkitektur

Här finns inget ljud

I del 2, tema ljudarkitektur,möter vi arkitekten Björn Hellström, tonsättaren Magnus Bunnskog, inititivtagaren till audiorama, Karin Starre, ljudkonsulten Daniel Lindforss på ÅF och ljudsimuleraren / forskaren Peter Lundén på Gösta Ekmanlaboratoriet vid Stockholms Universitet. Är det viktigt för oss att kunna styra och orientera oss med hjälp av hörseln? Hur påverkar man den akustiska miljön utifrån arkitektoniska och konstnärliga värderingar; dämpning, ljudtillägg, utveckling av roligare ljudmaterial? Programledare Mikael Strömberg.

Nu är det hög tid att kommunen anställer en stadstonsättare, knuten till stadsarkitektkontoret i samarbete med miljökontor och landskapsarkitekter. Ansvarsområdet kan omfatta hela den ljudande miljön så att den främst blir ofarlig, dräglig och stimulerande. Stadstonsättaren kan ställa upp normer för ljudvolym och ljudreflexer, till exempel så att människor ska kunna tala med varandra var som helst i staden. Ingen ska mera behöva ligga sömnlös om nätterna på grund av stående vågor mellan husen.  Denne tonsättare har till uppgift att stämma stadens klanger och förlopp, att sitta med i beredningar och ge rekommendationer när nya inflygningsleder, motorvägar och parker med mera planeras.  Stadstonsättaren inspirerar även företagen i regionen att konstruera roligare och intressantare ljud från sina maskiner. Kollektivtrafik, fontäner, parker, torg, cyckelbanor, telefonväxlar, matbespisningar... inget undslipper stadstonsättarens kunskap om musikaliska strukturer. Målet är att skapa balans mellan stillhet och aktivitet.

Amsterdam. Rastlösa koltraster drar mot skyn och håller sig kvar där för en stund i ett solo. Annars går hela Amsterdam i ett tillbakalutat tempo. Genom en mild samtalston gör man sig förstådd. Och på tatuerarnas inneställe Hanky-Panky gör Motörhead ett tappert försök till resning. Amsterdams rytmsektion, spårvagnarna med sina vällingklockor som påannonserar varje på- och avstigning, står sig fint mot kanalernas kluckande. Vattnet har trots allt en underordnad roll. Lite passé känns ljuden; kullerstenarna, cyklarna, fotstegen. I en ljusblå aria besjunger Amsterdam en för länge sedan svunnen epok.

Bryssel. Småbilar accelererar, tvärnitar och svänger som vilda dammsugare i EU-kvarter. Ett sorl av mobiler och entusiastiska samtal hörs på stadens innecafé. Ofta störs samtalen av bildstöldlarm. I Bryssel snackas det inte, det konverseras, möjligen diskuteras, i former som starkt påminner om en kyrkomässa med försångare och svarande församling. I kören sjunger mäklare och banktjänstemän, reklamare och stylister. Tonen är socialmoderat. En framträdande roll i stadsljuden har de hårda klackarna från kvalitetsskor som raskt och målinriktat tar sats mot nya äventyr. Klangligt uppstår en fascinerande mix av flamländska, franska och bruten engelska. Men konstigt nog släpper kommersens och politikens invecklade polyfoni även fram svaga nyanser.

Froneben. Som en smutsig vindpust letar sig trafiken upp till bergssluttningen i alpbyn Froneben. Samtalstonen är låg eftersom man inte gärna vill störa naturen. Som en stor parabol fungerar bergsväggen för ljud vida omkring. Med ett sus bogserar linbanor människor över sluttningar. Spillkråkor signalerar med sitt morsealfabet. Stora alpkottar slår med en duns ned i marken. Och på avstånd hörs rännilar med smält glaciärvatten.  Fronebens ledmotiv spelas av alpkossorna och deras handsmidda klockor med personliga signaler. Någon mil längre bort bräker nyklippta får. Klangen i Froneben är friskt metallisk, med doft av nymalda örter. Äntligen hör jag ljud långt bort och nära ljud. Jag kan mäta avstånd med hörseln.

Ljudkvalitet. Det första intrycket vi får av ett ljud bestämmer hurvida vi kan känna igen det. Och värdera det. Om till exempel de två första hundradelarna av en sekund klipps bort kan vi ha svårt att skilja en trumpet från en fiol, eller en cello från en människoröst.  Inom loppet av den korta tid som en ton varar, genomgår den ett styrkeförlopp med tre olika faser: Attack, sustain och decay (stigande, ihållande och förtonande). I den stigande fasen växer ljudet snabbt i styrka tills det når en bestämd nivå. Styrkenivå faller sedan långsamt under cirka 1 sekund. Sedan faller ljudstyrkan tvärt och den förtonande fasen tar sin början.  Övertonsspektrat är olika i de tre faserna och det är grunden till att det är så svårt att höra skillnad på två vitt skilda ljud, om den stigande fasen tas bort. Alla övertonerna och därmed hela ljudets uttryck finns i den stigande fasen.

Ljudövning 2. Överraska dina arbetskamrater genom att ta med ett ljud till jobbet. Tänk att det ska låta på ett speciellt vis. Till exempel: Ett bubblande ljud. Ett knasigt ljud. Ett trist ljud. Ett gammeldags ljud. Ett surrande ljud. Ett krypande ljud. Ett hoppande ljud. Ett metalliskt ljud. Ett naturellt ljud. Ett vilsamt ljud. Byt ljud med dina arbetskamrater. Ordna en ljudomröstning: Månadens ljud. 

Länkar:

Björn Hellström: http://www.acousticdesign.se

http://www.tyrens.se/sv/Tjanster/Akustik/

Audiorama: http://www.audiorama.se/

Daniel Lindforss/Ingemansson Akustik: http://www.ingemansson.com/

Gösta Ekmanlaboratoriet: http://www.psychology.su.se/

Musik som spelats i avsnittet

  • 12.23
    Ryoji Ikeda - Flex
    Kompositör: Ryoji Ikeda
    Bolag: RASTER NOTON
  • 12.27
    Maurice Le Roux, Franska Radions Nationalorkester (Paris) - Metastasis
    Kompositör: Iannis Xenakis
    Bolag: CHANT DU MONDE
  • 12.50
    Jana Winderen - Heated Pt 2
    Kompositör: Jana Winderen
    Bolag: Touch Rec
  • 12.55
    David Bowie - Where Are We Now
    Album: Where Are We Now
    Kompositör: David Bowie
    Bolag: ISO RECORDS
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".