Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
P2:s särskilda rum för fantasieggande dokumentära och musikaliska programserier.
Ett avsnitt från Musikmagasinet
Del 3 - Ljuddesign
Lör 25 maj 2013 kl 12:03
Här finns inget ljud
Här finns inget ljud. Det kan bero på att ljudet innehöll t.ex. upphovsrättsskyddad musik och endast låg kvar i 30 dagar.
I del 3, tema ljuddesign, möter vi författaren och journalisten Anders Mildner som nyligen skrivit boken om ljud; Koltrasten som trodde den var en ambulans, ljuddesignern Margareta Andersson och ljudbloggaren... Hanna Prage. Programledare Mikael Strömberg.

Ljuddesign är det som antagligen utvecklas snabbast. Här finns ett annat ekonomiskt klimat eftersom tillverkningsindustrin är andra part, och dessutom arbetar man direkt med källorna som genererar allt från konfortabla till störande ljudmiljöer.

Om jag är missnöjd med min röst kan jag idag uppsöka en logoped. Andra delar av kroppen fixar plastikkirurger och kroppskorrigerare. Men vart vänder jag mig med min hushållsmixer? Jag kanske vill ha en apparat med hottare, tuffare ljud. Alla människor är överens att decibeltalet har nått en övre gräns, samtidigt som industrin visar liten vilja att satsa mer tid och pengar på bullerdämpande åtgärder. Men med modern ljuddesign går det bevisligen att utforma och tänka industriakustik, vibration, mekanik och ljudspill på andra sätt.

Vad är meningen med föremålets ljud, korresponderar det med objektets användningsområde? Är ljudet från mikrovågsugnen "arteget", eller störande eftersom det hade passat bättre på en eldriven juicepress? Vem stör vem? Vem, var är källan till all oro?

Nyckelord är kontroll och makt. Undersökningar visar entydigt att kontrollen och makten över ett ljud påverkar upplevelsen av detsamma. Den bullriga grannen som väljer att kantklippa gräset just när du vill lyssna på Mozart utomhus är långt mera störande än när du själv kör med jordfräsen en söndagsmorgon. Det gäller att uppnå ett minimum av interferenser så att man samtidigt kan centrifugera tvätten, diska och tala i telefon. Men vi lever samtidigt i en teknisk-imaginär värld där vi tror oss veta varför saker och ting låter som de gör. Egentligen har vi ingen aning om varför proppskåpet surrar. Meningen med ljudet är oss fullständigt obekant. Beskriver ljudet styrka, modernitet, hightech, ålderdomlig mekanik?

Nästa steg för en ljuddesigner är ett slags sensitivitets-analys. Kan man kvalitetsmärka ljudet? Kan användaren enkelt tolka ljudet i psykiska, sociala symboler? Vilken information innehåller ljudet? Hjälper ljudet mig att bygga upp en relation till föremålet?

I grunden handlar ljuddesign om akustisk identitet, från det lilla knäppet när man öppnar barnmatsburken (säkerhetsljudet) till det stora företagets audiovisuella presentation och ljudbild utåt, som anses påverka företagets "kommunikativa potential" och bygga "associative länkar". Ljud har många syften. Oftast ger ett operativt beteende ett direkt akustiskt svar. Föremål kan låta i sig på grund av elektricitet, mekanik eller annan teknik. Ett föremål kan ha ett ljudtillägg för att maskera eller försköna intrycket. Vanligast är signalen, det föränderliga- och atmosfärskapande ljudet.

Ta bilindustrin, där har man länge konstruerat dörrar och andra rörliga detaljer för att tillmötesgå bilens och bilistens image. Ett klonk från en BMW-dörr ska låta solitt och dyrt och indikera hög kvalitet. På motsvarande sätt bör en Fiat-dörr låta familjär, nästan lite ihålig och klanglös. En ljudlös bil är livsfarlig i trafiken, så i väntan på ett passande ljud ligger elbilstillverkningen för tillfället nere.

Ljuden antas passa olika personligheter: feminina-maskulina, starka-svaga, intensiva-subtila, rena-smutsiga, kalla-varma, sensuella-hårda, moderna-traditionella osv. Ett sandwichmaker i senaste modell bör med andra ord ha ett modernt, lite kallt och rent ljud. Det gäller däremot inte en perkulator vars sörplande bubblande vattenljud helst bör minna om gamla tiders kaffepanna. Livets vardagsprylar skulle med andra ord kunna låta betydligt roligare mer varierande om tillverkningsindustrin engagerade fler ljuddesigners.

Ljudet kan vara ett försäljningsargument. Gräsklipparen behöver nödvändigtvis inte låta skärande, skrapande, mullrande. Solenergi erbjuder redan nu tystgående gräsklippare. En kratta är kanske bättre än en bensindriven rytande lövfön som Sveriges parkförvaltningar har investerat i. Och varför måste ett kylskåp låta så artificiellt, grundtonen från kylaggregatet borde kunna musikaliseras med några plittertitonk- och splertsiriderp-ljud. Batteridrivna cocktailblandare, bakmaskiner, rakapparater, klockradior, eltandborstar, brödrostar mm är i behov av nya ljud.

Dagens diskbänkar är ett gissel. Vattnet låter lika, vare sig det är kallt eller varm. För en idérik ljuddesigner finns här ett akustiskt himmelrike i att ge diskbänken en rad målande vattenljud: boppelboppel, blubelitsblubelits, shooka-swish-kish, flimmeryflimmery, zammandassah, glubamurk, mooveroomer, ramanash.

Eller ta spolljudet från en vanlig toalett, typ Gustavsberg standard, att ändra till en vattenkomposition är fullt möjligt. På liknande sätt kan stadens fontäner stämmas i glada durackord, hängrännorna på sommarhuset förses med akustikförhöjande trattar, och vattenkannor byggas om till vattenorglar. Ljuddesignen handlar i lika hög grad om helhetslösningar för miljöer där många människor vistas samtidigt, i transithallar, varuhus, expon, hockeyrinkar, telefonväxlar.

Leksaker är ett annat område där ljudet hamnat på undantag. De flesta leksaker som låter är onödigt högljudda. Pipande, skramlande, skallrande smällande leksaker överskrider inte sällan godtagbara decibelnivåer.

Ljudövning 3. Vidga öronen. Leta upp ljud i din vardag som bäst illustrerar följande ord: Dunka. Daska. Gnissla.  Gurgla. Gneka. Knöka. Krasa. Rassla. Smälla. Sippra.  Skrynkla. Vilket ljud skulle du kunna vara utan? Ta bort det.

Länkar:

Anders Mildner: http://www.andersmi.se/

Margareta Andersson/Lexter: http://lexter.se/

Hanna Prage: https://twitter.com/smoothear

Musik som spelats i avsnittet

  • 12.09
    Pernilla Österberg - Saliyah
    Kompositör: Pernilla Österberg
    Bolag: Match
  • 12.20
    Uppgift Saknas - Musik Ur Kortfilmen Music For One Apartment And Six Drummers
    Kompositör: Uppgift Saknas
  • 12.28
    Sven-Erik Alexandersson, Sven-Anders Benktsson, Bengt Emil Johnson, Marianne Mellnäs, Anne-Marie Mühle, Dieter Schlee, Marie-Francoise Sjöberg, Margit Teimar - Spirit Of Ecstasy
    Kompositör: Åke Hodell
    Bolag: CAPRICE
  • 12.46
    Uppgift Saknas - Musik Ur Kortfilmen Music For One Apartment And Six Drummers
    Kompositör: Uppgift Saknas
  • 12.55
    Ryoji Ikeda - Reflex
    Kompositör: Ryoji Ikeda
    Bolag: RASTER NOTON
Programmet tillhör kategorin: Musik
Alla avsnitt från programmet Musikmagasinet
Kvinnors musik - på väg! Del 5. Lör 10 dec 2016 kl 12:03(38 min)

Tre musikdamer: Extremviolinisten Mia Zabelka, Wien. Saxofonisten, komponisten & bandledaren Pernille Bévort, Köpenhamn. Artisten Susanne Fellbrink som startade nätverket Female Singer-Songwriters.

Tre musikdamer: Extremviolinisten Mia Zabelka, Wien. Saxofonisten, komponisten & bandledaren Pernille Bévort, Köpenhamn. Artisten Susanne Fellbrink som startade nätverket Female Singer-Songwriters.

Kvinnors musik - på väg! Del 4. Lör 03 dec 2016 kl 12:03(47 min)

Möt tre tonsättare som inte låter sig hejdas av genregränser: Kajsa Magnarsson, Ida Lundén och Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Penis-attrapp, plast, nål och tråd och röstekvilibrism används i musiken.

Möt tre tonsättare som inte låter sig hejdas av genregränser: Kajsa Magnarsson, Ida Lundén och Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Penis-attrapp, plast, nål och tråd och röstekvilibrism används i musiken.

Kvinnors musik - på väg! Del 3. Lör 26 nov 2016 kl 12:03(40 min)

"Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig!

"Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig!

Kvinnors musik - på väg! Del 2. Lör 19 nov 2016 kl 12:03(39 min)

Körverk tillägnat Pussy Riot. Äggen är slut, ett klimakterie-projekt för damkör. Nytt Damkapell letar fram kvinnliga tonsättare, som varken fått vår kärlek eller blivit spelade eller lyssnade till.

Körverk tillägnat Pussy Riot. Äggen är slut, ett klimakterie-projekt för damkör. Nytt Damkapell letar fram kvinnliga tonsättare, som varken fått vår kärlek eller blivit spelade eller lyssnade till.

Kvinnors musik - på väg! Del 1. Lör 12 nov 2016 kl 12:03(41 min)

Möt Louise Pollock, kvinnlig trombon-pionjär. Hur är läget för kvinnor inom konstmusik 10 år efter att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla? Del ett av fem. Av Birgitta Tollan.

Möt Louise Pollock, kvinnlig trombon-pionjär. Hur är läget för kvinnor inom konstmusik 10 år efter att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla? Del ett av fem. Av Birgitta Tollan.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".