Eko-lantbrukare håller dörren stängd för GMO

20 min

Vi bör inte gå in och manipulera våra jordbruksgrödor med genteknik, säger Carl-Erik Ehrenkrona som är ordförande för de Ekologiska lantbrukarna. Växterna är gjorda för att anpassa sig till de förutsättningar som råder på platsen och det tror han inte vetenskapsmännen klarar bättre. Vetandets Värld går Genvägen vidare till de ekologiska lantbrukarnas starka motstånd mot GMO.

  EU har satsat närmare tre miljarder kronor för att utreda riskerna med att odla GMO-grödor, och man har kommit fram till att det inte finns några risker med tekniken i sig, säger ekologen Torbjörn Fagerström. De nackdelar man ser med odling av GMO-grödor i bland annat USA, med till exempel ogräsresistens, beror inte på själva gentekniken utan på det storskaliga jordbruket, enligt Fagerström.

  Torbjörn Fagerström arbetade med regelverket för GMO-grödor för 20 år sedan. Dåtidens kunskapsnivå ledde till ett strängt regelverk och han anser att det europeiska regelverket borde bli mindre rigoröst. För som det är idag är det bara de stora multinationella växtförädlingsföretagen som har råd med EU:s hårda prövning av nya GMO-grödor.

 Idag bedöms riskerna med olika nya grödor på olika sätt i Europa. GMO-grödor genomgår en omfattande utredning. Det gäller inte grödor som tagits fram med mer traditionell växtförädling. Det borde ändras, enligt Sven Ove Hansson som är professor i filosofi på tekniska högskolan i Stockholm och programchef för forskningsprogrammet Mistra Biotech. Han anser att alla grödor borde riskbedömas på samma vilkor, oavsett med vilken teknik de tagits fram.

Det är främst stora multinationella växtförädlingsföretag som utvecklat och exploaterat genmodifierade grödor. Professor Sten Stymne som är GMO-forskare på Lantbruksuniversitetet i Alnarp, anser att mer offentliga pengar borde satsas på GMO-forskning så att inte bara storföretagen driver GMO-utvecklingen. Han arbetar själv med en flerårig oljeväxt som man skulle kunna skörda fem år i rad utan att behöva sås på nytt, utan plöjning och harvning. En sådan gröda skulle spara mycket diesel för lantbrukare, men den är kommersiellt ointressant eftersom man bara får sälja utsäde vart femte år, enligt Sten Stymne.

Fler program i serien Genvägen:




Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista