Skattekriget

56 min
Om det globala slaget om de smitande skatterna. Vad händer när allt fler länder vill ha tillbaka sina pengar från schweiziska banker och holdingbolag på Caymanöarna? Vi tittar närmare på en världsomspännande batalj - från schweiziska bankvalv och svenska skattekontor till italienska lyxboutiquer och ghananska skolgårdar - om pengarna som flytt.

Grekland på randen till konkurs. Spanien och Portugal inte långt därefter. Och med allt raskare kliv närmar sig också Italien katastrofens rand. Dramatiken i larmrapporterna tycks aldrig avta. Och i takt med att krisen spetsas till, har också jakten på pengar blivit mer och mer intensiv, inte minst de pengar som borde ha flutit in i de skuldtyngda ländernas statskassor men som istället strömmar till bankkonton i Zürich och Genève eller deras filialer i Västindien, Hong Kong och Singapore.

I förra veckans program gick Konflikt på jakt efter pengarna. För pengar finns uppenbarligen, också i ett skuldkrisande Europa. Det berättade bland andra Rudolf Elmer - mannen som för tio år sedan läckte information om att hans dåvarande arbetsgivare, den största schweiziska privatbanken Julius Bär, ska ha medverkat till skattebrott och pengatvätt. Han visade runt i sina gamla kvarter - Bahnhofstrasse i Zürich där banker, jurister, skatterådgivare och försäkringsbolag ligger vägg i vägg.

Sedan finanskrisen 2008 har EU och USA pressat Schweiz allt hårdare. Man vill att Schweiz lättar på den närmast heliga banksekretessen och ökar insynen i utländska medborgares konton så att hemländerna ska kunna hämta in skatter som hålls undan där. Den regeringstalesman vi träffade, var ytterst mån om att tvätta bort bilden av Schweiz som en trygg hamn för fifflare och skattesmitare. ”Banksekretessen är bara till för ärliga människor”, förklarade Mario Tuor på finansdepartementet i Bern. Och vi vill medverka till att andra länder får sina rättmätiga skattepengar och bekämpa skattebrott.

Men hur illa de orden rimmar med verkligheten blev vi själva vittnen till när vi gick in på ett av Julius Bärs mondäna kontor för att öppna ett konto och höra vilka möjligheter det fanns att slippa betala skatt i Sverige. ”Jag tänker naturligtvis inte uppmana dig att inte deklarera dina pengar. Men om du nu skulle vilja glömma att göra det - så är det förstås lättare att glömma här än där”, påpekade den tillmötesgående bankmannen. Och så gick han igenom en rad olika sätt att kommunicera med banken utan att det skulle märkas utåt.

Ja, resan till Schweiz gav en hel del motsägelsefulla intryck och lämnade ännu fler frågor efter sig: Vilken betydelse har egentligen skatteflykt och kampen om att återbörda skattepengar till hemländerna i dagens skuldtyngda Europa? Och vad betyder det för Sverige? Debatten om Carema - riskkapitalbolag som för ut vinster till skatteparadis - hänger det ihop med det internationella skattekriget?

Vi börjar med att vända blicken från Schweiz - mot de länder som länge blött pengar till skatteparadis och som nu försöker få tillbaka dem i en slags finanspolitisk brottningsmatch. Konflikts Ivar Ekman har tittat närmare på den här kampen och börjar med att ta oss den korta vägen från Genève till Alpernas södra sluttningar och Italien. Där pågår just nu ett "skattekrig", som det stod i La Repubblica häromdagen - något som också märktes på en gata i centrala Milano förra helgen.

Vi har hört om skattkriget i Europa men debatten om skattemoral är ju i högsta grad aktuell också här i Sverige. Inte minst efter avslöjandena om gamla människor som vanvårdas på äldreboenden ägda av riskkapitalbolag - bolag vars främsta syfte är att göra så stor vinst som möjligt och att betala så lite skatt för den som möjligt. Hur stort problem är egentligen skatteflykten från Sverige och hur arbetar svenska myndigheter med frågan. Konflikts Mikael Olsson bestämde träff med chefen för skatteverkets arbete med skatteparadisen i entrén till skatteverkets lokaler i Stockholm. Men först tog han miste och presenterade sig för fel tjänsteman.

Samtidigt som EU-länderna och USA nu drabbas av den rådande globala finansordningen, där pengar enkelt flyttas mellan olika länder och till skatteparadis, där myndigheterna inte har någon insyn, så medverkar också västerländska företag till att urholka de offentliga finanserna på andra håll i världen. Bernard Anaba, ekonomi vid frivilligorganisationen ISODEC i Ghana, är glad att de europeiska länderna, nu när de sjäva drabbas, får upp ögonen för problemen med skatteflykt. Konflikts Lotten Collin pratade med honom.

Gäster är Hans Lindberg, statsekreterare på finansdepartementet, med inriktning på skattefrågor och Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Ivar Ekman