Ett avsnitt från P2 Live
Mariinskijtearterns orkester och Gergijev spelar Stravinsky x 3: Eldfågeln, Petrusjka och Våroffer
Fre 30 aug 2013 kl 19:03
Här finns inget ljud
Här finns inget ljud. Det kan bero på att ljudet innehöll t.ex. upphovsrättsskyddad musik och endast låg kvar i 30 dagar.
Förtrollning, dramatik, svindlande vacker musik och 100-årsjubileum av tidernas kanske största konsertskandal. Mariiniskijteaterns orkester under ledning av Valerij Gergijev serverar tre baletter komponerade... av Igor Stravinsky: Eldfågeln, Petrusjka och Våroffer. Denna klassiska "trilogi" (som inte hänger ihop) från 1900-talets första år bröt med det gamla, formade modernismen och inspirerade ett oändligt antal tonsättare. Vad kan vara mer lämpligt än att höra dem med Rysslands främsta orkester, dirigerade av deras chefsdirigent, en av världens för närvarande mest berömda? Denna Östersjöfestivalens grand final har varit slutsåld ett bra tag, men det är bara att slå på radion (eller Sveriges Radios app i mobiltelefonen), höja volymen och njuta!

19:03-22:00 P2 Live: Östersjöfestivalen 2013 – Mariinskijtearterns orkester spelar Stravinskybaletter
1. Foajé.

2. Konsert med Mariinskijteaterns orkester (kl 19.30). Dirigent: Valerij Gergijev.
a) ”Eldfågeln (1919)”.
b) Musikaliskt intermezzo.
c) ”Petrusjka”.
d) ”Våroffer”.
Direktsändning från Berwaldhallen.

Från Östersjöfestivalens programtidning:

Ballerinan Tamara Karsavina, först med att dansa Eldfågeln eftersom legenden Anna Pavlova tyckte musiken var ”nonsens” och hade tackat nej, stod i Parisoperans kulisser och betraktade den 27-årige Igor Stravinsky på väg till podiet. Impressarion Sergej Djagilev, en av alla tiders främsta talangscouter, vände sig till Tamara: Lägg märke till honom. Här är en man på tröskeln till berömmelse. Onekligen en sann spådom. Uppgiften att tonsätta denna blandning av en rad ryska folksagor hade först gått till Anatolij Ljadov, underbar kompositör, tyvärr med en unik oförmåga att komma till skott. Stravinsky fick ta över, resten är historia. Eldfågeln från 1910 blev hans första riktigt stora mästerverk, fortfarande starkt präglat av läromästaren Rimskij-Korsakov och därmed relativt konventionellt, men ändå med många föraningar av vad som snart komma skulle. På tröskeln till sin stora berömmelse tog Stravinsky, med denna svindlande vackra musik, farväl av impressionismen.

Då Djagilev samma år besökte Stravinsky i Genève för att få ett smakprov på arbetet med Våroffer fick han istället höra utdrag ur ett rytmiskt pregnant Konzertstück för piano och orkester som tonsättaren höll på med. Djagilev tyckte att musiken borde göras om till en balett, byggd på den rätt våldsamma och sorgliga historien om kasperdockan Petrusjka och hans vedermödor under en marknadsfest i S:t Petersburg, i klorna på den elake Morianen (som slutligen dödar honom), plågad av den olyckliga kärleken till den vackra Ballerinan (gement förförd av Morianen). Balett blev det, och här blommar Stravinskys tonspråk ut för fullt: Det direkta tilltalet, variationsrikedomen, det skickliga införlivandet av element som en vals av Lanner eller en fransk gatuvisa. Petrusjka uruppfördes 1911 och betraktades från första början som en teaterhistorisk milstolpe, även på grund av Vaslav Nijinskys tolkning av titelrollen.

Den 29 maj i år var det 100 år sedan ett av musikhistoriens mest berömda uruppföranden ägde rum i Paris. Berättelserna om hur Våroffer mötte publiken för första gången är många, välkända och inte alltid riktigt samstämmiga. Den då så ultramoderna Théâtre des Champs-Elysées verkar hur som helst närmast ha blivit ett slagfält, där verkets försvarare till slut störde musiken lika mycket som belackarna. Stravinskys musik – och Nijinskys egenartade koreografi – hade slagit till och gett ett eko som ekar än. Hur allmänt älskad baletten än har blivit finns råstyrkan kvar. Den dansas inte så väldigt ofta, men i konsertsalarna är den standardrepertoar. Från sin barndom i S:t Petersburg höll Stravinsky ett minne särskilt högt: Den våldsamma ryska våren som bröt fram på ett ögonblick, med brutal kraft, så att hela jorden skakade.” Han övervägde att skriva en symfoni eller en symfonisk dikt med ett program åt det hållet, men även nu föreslog Djagilev en balett istället. Vad tyckte då den store impressarion och publicitetsvirtuosen om premiärkalabaliken? Precis som jag ville ha det!

Text: Gunnar Lanzky-Otto

Musik som spelats i avsnittet

  • 19.05
    Radiokören, Dirigent Kaspars Putnins - Ur Chrysostomos-Liturgin
    Kompositör: Sergej Rachmaninov
  • 19.35
    Mariinskijteaterns Orkester, Dirigent Valerij Gergijev - Eldfågeln (1919)
    Kompositör: Igor Stravisnky
  • 20.02
    Mariinskijteaterns Orkester, Dirigent Valerij Gergijev - Petrusjka
    Kompositör: Igor Stravisnky
  • 21.08
    Mariinskijteaterns Orkester, Dirigent Valerij Gergijev - Våroffer
    Kompositör: Igor Stravisnky
  • 21.46
    Mariinskijteaterns Orkester, Dirigent Valerij Gergijev - Den Förtrollade Sjön
    Kompositör: Anatolij Ljadov
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".