Violinkonserter av J.S. Bach samt musik av Pablo de Sarasate, Saint-Saëns och Balys Dvarionas

Här finns inget ljud

Meditativa melodier och sprudlande dansrytmer samt varmt lyriskt och folkviseinspirerad spansk romantik bjuder Litauens Kammarorkester, Sergej Krylov och Dzeraldas Bidva på. Två av Johann Sebastian Bachs mest kända och spelade violinkonserter samsas med musik av en av sin tids största violinvirtuoser, spanjoren Pablo di Sarastes. Vi får även höra Vid sjön av den litauiske tonsättaren Balys Dvarionas samt Camille Saint-Saëns Introduktion och rondo capriccioso. Mycket nöje!

18:03 P2 Live: Östersjöfestivalen 2013 – Konsert: med Litauens kammarorkester
Solister: Sergej Krylov och Dzeraldas Bidva, violin. Dirigent: Sergej Krylov.
1. Balys Dvarionas: Vid sjön.
2. Johann Sebastian Bach:
a) Violinkonsert nr 1 a-moll.
b) Violinkonsert nr 2 E-dur.
3. Pablo de Sarasate: Andalusisk romans.
4. Camille Saint-Saëns: Introduktion och rondo capriccioso.
5. Pablo de Sarasate: Carmenfantasi.
Från söndagens konsert i Berwaldhallen.

Från Östersjöfestivalens programtidning

Det litauiske tonsättaren Balys Dvarionas föddes in i en musikfamilj och närdes tillsammans med sina tio syskon från första början med musik. Så småningom utvecklades han till en perfekt sammansättning av pianist, pedagog, dirigent och tonsättare. Som tonsättare var hans signum det melodiska, det känslomässiga och bekanta motiv från folkliga melodier, allt detta lätt att identifiera i hans smäktande vackra elegi Vid sjön. Ett år före sin död sa Dvarionas om sitt skapande: ”Mina estetiska ideal formades utifrån 1800-talets romantik och jag tror på musikerns kall att sprida skönhet, godhet, harmoni, att undervisa människor och att höja dem över det vardagliga”.

Johann Sebastian Bach var förutom en framstående organist och klaverspelare även en skicklig violinist. Av de solokonserter han skrev för violin är hälften försvunna, och av de återstående är Violinkonserterna a-moll och E-dur hans mest berömda. De är båda exempel på barockens tresatsiga italienska konsertform, uppbyggd enligt modellen snabb-långsam-snabb. Strukturen är hämtad i första hand från Vivaldis solokonserter, men bär Bachs tydliga prägel i sin rika kontrapunktik.

Inledningssatserna är skrivna i så kallad ritornellform – en rytmiskt markerad orkesterrefräng inleder satsen och återkommer under styckets gång, med mellanliggande passager för solisten. De långsamma satserna har ofta en ariaartad, nästan meditativ karaktär medan de livliga finalerna fylls av sprudlande dansrytmer.

Spanjoren Pablo de Sarasate var en av sin tids största violinvirtuoser. Han började sin bana som turnerande underbarn och kom att bli en av de första violinisterna som gjorde kommersiella inspelningar. Flera av samtidens stora tonsättare – Bruch, Lalo, Wieniawski, och Dvoˇrák, för att nämna några – kom att komponera för Sarasate. Han var också själv tonsättare, bland annat skrev han flera sviter spanska danser. Det är i en av dessa som den folksångsinspirerade och varmt lyriska andalusiska romansen ingår. Men av hans egna verk är Carmenfantasin, möjligtvis vid sidan av Zigeunerweisen, hans mest berömda. Stycket, som skrevs 1883, bygger som namnet tillkännager på teman ur Bizets opera och anses på grund av de oerhörda tekniska utmaningarna och kraven på musikaliskt uttryck ofta som ett av violinlitteraturens mest svårspelade verk.

En av de otaliga tonsättare som skrev för Sarasate var Camille Saint-Saëns. Även han hade gjort sig berömd som musikaliskt underbarn och spelat Mozarts och Beethovens pianokonserter redan som tioåring. Saint- Saëns var som tonsättare perfektionist ut i fingerspetsarna och behärskade det musikaliska formspråket till fulländning. Han anammade olika stilar och skrev sin musik med samma osedvanliga lätthet – en lätthet som ibland låg honom i fatet. Hans musik ansågs, och anses ibland, i all sin charm och formfulländning, om än hantverksskicklig, så rutinmässig snarare än uppriktigt inspirerad och originell.

Sarasate hade redan som femtonåring hört av sig till den nio år äldre Saint-Saëns och beställt en konsert. Resultatet, som den smickrade tonsättaren färdigställde samma år, kom att bli Violinkonserten A-dur. Fyra år senare skriver Saint-Saëns ytterligare ett stycke till honom: Introduktion och Rondo capriccioso a-moll för violin och orkester. Sarasate spelade det för första gången i Paris 1867 och det är sedan dess ett av Saint-Saëns mest populära verk.

Text: Edward Klingspor

Musik som spelats i avsnittet

  • 18.15
    Litauens Kammarorkester, Dirigent Och Violin Sergej Krylov - Violinkonsert Nr 1 A-Moll
    Kompositör: Johann Sebastian Bach
  • 18.29
    Litauens Kammarorkester, Dirigent Och Violin Sergej Krylov - Violinkonsert Nr 2 E-Moll
    Kompositör: Johann Sebastian Bach
  • 19.02
    Litauens Kammarorkester, Dirigent Och Violin Sergej Krylov - Carmenfantasi.
    Kompositör: Pablo De Sarasate
  • 19.24
    Litauens Kammarorkester, Dirigent Och Violin Sergej Krylov - Ur Sommaren Ur De Fyra Årstiderna
    Kompositör: Antonio Vivaldi
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".