Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
20 min
Peter Higgs - från misstrodd till världsberömd
Tis 05 nov 2013 kl 12:10
Få fysiker har blivit så berömda som Peter Higgs, en av årets Nobelpristagare i fysik. Men vägen till positionen som hyllad Nobelpristagare har inte alltid varit lätt.

Peter Higgs i skotska Edinburgh är en av dem som 1964 kom på en teori om hur elementarpartiklar får massa. Det skulle ta 48 år innan experiment kunde visa att han hade rätt. Själv har han länge varit övertygad om att det bara var en tidsfråga innan partikeln skulle hittas.

– Men det var ju inte säkert att det skulle ske under min livstid, konstaterar den nu 84-årige professorn.

När han la fram sin teori hade den först svårt att vinna gehör i vetenskapssamhället. Först blev hans forskningsartikel refuserad. Och när han skrev om den och fick in den i en annan tidskrift, var det fortfarande många som trodde att han var på fel spår. I vetandets värld berättar Peter Higgs om sin nervositet när han skulle presentera sin forskning på två amerikanska prestigeuniversitet.

– När jag såg skylten mot Princeton var jag tvungen att stanna bilen och hämta mig en stund innan jag kunde köra vidare, minns Peter Higgs.

Småningom var det nog ingen som trodde att inte Higgspartikeln till slut skulle hittas. När den slutligen dök upp i acceleratorn LHC vid partikelfysiklaboratoriet Cern 2012, var det inte svårt att tänka sig att Peter Higgs skulle få Nobelpris redan året efter. Själv var han så pass inställd på det att han höll sig undan offentligheten när beskedet skulle komma.

– Jag åt lunch på en bar i hamnen, där de serverar god mat. Och såg till att inte komma hem förrän framåt tre på eftermiddagen, berättar Peter Higgs för Vetandets värld halvvägs mellan Nobelprisbesked och Nobelprisutdelning.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld
Interplay: En helt ny värld – 1900-talets revolution... Fre 25 maj kl 12:10(20 min)

Kvantmekaniken och relativitetsteorin ställde begreppen på huvudet inom fysiken under 1900-talets första årtionden. Samtidigt utvecklas tolvtonsskalan och den atonala musiken. Hänger det här ihop?

Kvantmekaniken och relativitetsteorin ställde begreppen på huvudet inom fysiken under 1900-talets första årtionden. Samtidigt utvecklas tolvtonsskalan och den atonala musiken. Hänger det här ihop?

Våra målarfärger blir allt hälsosammare Tor 24 maj kl 12:10(20 min)

Målarfärgen idag innehåller mindre och mindre giftiga lösningsmedel. Vid sekelskiftet innehöll 70 procent av utomhusfärgerna i Sverige giftiga lösningsmedel. Idag är siffran nere på 10 procent.

Målarfärgen idag innehåller mindre och mindre giftiga lösningsmedel. Vid sekelskiftet innehöll 70 procent av utomhusfärgerna i Sverige giftiga lösningsmedel. Idag är siffran nere på 10 procent.

Amerikansk satsning vill utradera cancer helt Ons 23 maj kl 12:10(20 min)

Det amerikanska projektet Cancer Moonshot har öronmärkt 1,8 miljarder dollar för sju års forskning kring hur cancer kan förebyggas, behandlas och botas. En jättesatsning som Sverige vill vara med på.

Det amerikanska projektet Cancer Moonshot har öronmärkt 1,8 miljarder dollar för sju års forskning kring hur cancer kan förebyggas, behandlas och botas. En jättesatsning som Sverige vill vara med på.

Så luktar sjukdom – råttor & e-näsor ställer... Tis 22 maj kl 12:10(20 min)

I Tanzania används gambianska jättepåsråttor för att sniffa på tbc-sjukas hostprov och ställa diagnos. Samtidigt tränas hundar att nosa upp cancer. Men drömmen är en elektronisk näsa hos doktorn.

I Tanzania används gambianska jättepåsråttor för att sniffa på tbc-sjukas hostprov och ställa diagnos. Samtidigt tränas hundar att nosa upp cancer. Men drömmen är en elektronisk näsa hos doktorn.

Skyll dig själv – eller skyll på samhället? Mån 21 maj kl 12:10(19 min)

Vems är ansvaret för att man sköter sin hälsa – och skaffar sig och lyckas behålla ett jobb? Forskning pekar på att ansvaret i allt högre utsträckning läggs på individen själv.

Vems är ansvaret för att man sköter sin hälsa – och skaffar sig och lyckas behålla ett jobb? Forskning pekar på att ansvaret i allt högre utsträckning läggs på individen själv.

Upptäck avsnitt från programmet Vetandets värld

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".