Nu pågår kampen för upprättelse

31 min
Hittills har nära 3 600 människor sökt ersättning för att de vanvårdades på barnhem och i fosterhem i Sverige mellan 1920 och 1980. Men bara fyra av tio får pengar. Och lagstiftningen tar ingen som helst hänsyn till vad som hänt sen dess. Att livet förstörts för många.

I Sverige fanns det 1950 runt 450 barnhem. Det första byggdes 1919.  Huvudsyftet var att skydda barn till kriminella föräldrar eller föräldrar med psykiska problem. Dessa åkommor gick nämligen i arv, menade man.

I Göteborg invigdes den 19 november 1935 Vidkärrs barnhem, ett av landets största. Vidkärr skulle tillgodose barnens behov av disciplin, renlighet och moralisk uppbygglig fostran.

Mellan 1950 och 1980 bodde 100 000 barn på barnhem i Sverige.

Idag finns en statlig Ersättningsnämnd vars syfte är att besluta om vuxna som anser att dom vanvårdats i sin barndom på olika barnhem ska få ekonomisk ersättning för sitt lidande.

Det inte bara är i Sverige som samhället nu försöker städa upp och rena samvetet för den behandling som många barn utsatts för.

I Irland har genom historien sk Industrial schools spelat en stor roll. Dessa skolor var oftast munk- och nunnedrivna internat där barn och ungdomar bodde och arbetade. Sen 2002 har runt 18 000 olika fall av vanvård på dessa skolor utretts och drygt 90 procent av alla har fått ekonomisk ersättning. Ersättningarna varierar från 11 500 euro upptill 100 000 euro, alltså runt 900 000 kronor.

i februari i år publicerades en rapport om verksamheten vid olika tvätterier som alla drevs av fyra olika nunneordnar. Rapporten avslöjar horribla förhållanden för de unga kvinnor som bott och arbetat där. The McAleese-report slog ner som en bomb i Irland och där kan man läsa hur de goda nunnorna hänsynslöst utnyttjat de unga kvinnorna för slavarbete  och sida upp och sida ner är fulla av beskrivningar av sadistiskt fysiskt och psykiskt våld.

Den 26 juni i somras beslutade den irländska regeringen att alla som kunde styrka att dom varit i de goda nunnornas våld skulle kompenseras av staten.

Staten har lovat att dessa offer ska tas om hand resten av livet. Rapporten visar nämligen att många av de utsatta kvinnorna fick hela sina liv förstörda och dom lever idag ofta i misär.

Hitills har drygt 600 kvinnor lämnat in ansökningar till den speciella fond som inrättats för tvätterinunnornas offer, enligt det irländska justitiedepartementet.

Senare kan du höra hur den svenska ersättningsnämnden inte ens FÅR försöka ta reda på hur svenska barn haft det EFTER vanvården. Alla dom i Sverige som fått men för livet kan inte tillgodoräkna sig nånting för det.

I Norge har hitills 93 procent av dom vanvårdade som ansökt om ersättning också fått det.

Där får vanvårdade ersättning enligt en tre-gradig skala: Mindre allvarlig art får 250 000 kronor.

Allvarlig vanvård får mellan 500 000 och 700 000 kronor och synnerligen allvarlig vanvård kan ge en miljon kronor.

I Norge är det både stat och kommun som betalar ersättning: Staten  går in med mellan 20 000 och 300 000 kronor medan ansvarig kommun får betala upptill 750 000 kronor.

I programmet medverkar "Petra" och "Elisabeth", tvä kvinnor som vanvårdats som barn. Göran Ewerlöf, tidigare lagman i Hovrätten och idag ordförande i Ersättningsnämnden och mycket kort hörs också barn- och äldreminister Maria Larsson.