Ekot Special: Nu siktar Sverige mot OS

Här finns inget ljud
Nu görs ett nytt försök att få arrangera OS och Paralympics i Sverige. I november lämnade Sveriges olympiska kommitté in en föranmälan, ett visat intresse för att senare komma in med en riktig ansökan om att få arrangera vinterspelen i Stockholm 2022.

Men det är nu det, längre tillbaks var vi helt emot tanken på vinter-OS. I dag är det många som älskar OS, och alla minnen, både svenska och internationella, det för med sig.

Oavsett om man gillar sport eller inte, för OS och Paralympics ofta med sig minnen och det handlar inte bara om det sportsliga. Under spel har krig avstannat, politiska aktioner genomförts och många minns attentatet vid OS i München 1972, eller bombdådet i Atlanta 1996.

Nu hoppas Sveriges olympiska kommitté, SOK, att nya minnen kan skapas i Stockholm 2022, just nu går de igenom budget och vilka ekonomiska investeringar som skulle behövas. Inte helt enkelt, och regeringen är tveksam till att gå in som garant. Men Stefan Lindeberg, SOKs ordförande, hoppas de kan få dem att ändra sig eftersom han tror att Sverige just nu skulle ha en stor chans att få spelen.

– När vi tittar på det här ser vi att vi har ett fönster just nu. Vi har många OS som går i Asien och det troliga vore att Europa får chansen nu 2022. Det handlar också om hur vi sitter till internationellt i olika beslutsorganisationer, det är inte säkert att det ser likadant ut 2026. Det kan vara en möjlighet som vi har nu och som inte kommer tillbaka, säger Stefan Lindeberg.

I mars ska en formell ansökan vara inlämnad till internationella olympiska kommittén. Sverige har sökt OS sju gånger tidigare, utan framgång. Men det har ju också varit spel i Sverige, vår resa i tiden börjar med sommar-OS för drygt 100 år sedan.

1912 arrangerades OS i Stockholm, Solskensolympiaden som den kom att kallas. Vi lärde oss heja som amerikanerna och dominerade sportsligt med 64 guldmedaljer, bland annat genom trestegshopparen Gustaf "Topsy" Lindblom.

Sverige arrangerade gärna sommar-OS, men vinter-OS var man inte vidare intresserad av. Vi hade redan nordiska vinterspelen som var mycket bättre, ansåg man då. Och även om nordiska spelen inte liknade OS så mycket, bland annat var grenarna typiskt nordiska som sparkstötting och skridskosegling, så är de föregångaren till dagens OS-tävlingar.

1956 arrangerades ryttarolympiaden i Stockholm. Det var visserligen Melbourne som var värd för sommar-OS då, men karantänregler gjorde att ryttardelen avgjordes i Sverige. Med på ett hörn då fanns den 16-årige ridintresserade Janne Fristedt, som senare blev lagledare för svenska ryttarlandslag vid flera OS.

– Vi var tre stycken från Motala-klubben som red på Stadion. Det var ett hundratals klubbar här med tre i varje och då var det en parad för drottning Elisabeth och vi red tre varv.

Hur var det?

– Oerhört stort för en 16-åring. Sen är det klart, man glömmer inte när man satt på stadion och guldmedaljen var klar, det var underbart stort, säger Janne Fristedt.

1976 skrev Sverige historia när Örnsköldsvik arrangerade det allra första vad som i dag heter, paralympiska vinterspelen. Och det första spel någonsin, som inte bara var öppet för personer med förlamningsskador.

På plats då fanns Bengt-Gösta "Gösen" Johansson, som var med och uppfann kälkhockey, som då var en uppvisningssport. Det här var det första vinterspelet som han och andra som är amputerade fick delta i.

– Det är ju stora idrottare på amputationssidan och de kom fram då och kommer fram nu. Spelen blir mycket större och pampigare i och med det här, säger Gösen Johansson.

Sverige var först ut på vinter-sidan, vad har det betytt tror du för senare spel?

– I och med att vi var först ut och första gången för alla så måste det ha betytt enormt mycket för alla. Hade vi inte startat det så hade någon annan gjort det. Men nu var det vi som gjorde det.

Hur känns det?
– Det känns ju bra, vi startade ju med kälkhockeyn och det vet folk om.

Och nu vill alltså Sveriges olympiska kommitté få hit OS och Paralympics igen. SOK har nu lämnat in en föranmälan, senast i mars måste de ha bestämt sig för att de ska skicka in en formell ansökan.

Enligt en utredning som beställts av svenska idrottsrörelsen skulle det vara möjligt att arrangera vinterspelen i Sverige, sett till ekonomiska, tekniska och snömässiga förutsättningar.

Men innan internationella olympiska kommittén kan ta ställning till Sveriges ansökan måste Stockholm stad i första läget säga att de stödjer ansökan och sedan måste också regeringen ge en statlig ekonomisk garanti, något de i nuläget inte verkar vilja göra.

Jag träffar Stefan Lindeberg, SOKs ordförande på Stockholm stadion, världens äldsta OS-arena som fortfarande används.

– Vi har respekt för det. Regeringen ska inte slösa pengar på vad som helst. Det ska finnas en försiktighet. Det är upp till oss att visa att det här är rimligt, säger Stefan Lindeberg.

Hur långt har ni kommit innan ni vet om det blir en ansökan?

– Ekonomiskt förefaller det helt realistiskt, men det återstår att titta färdigt på om budgeten håller. Avsikten är ju att det inte ska finansieras av budgetpengar utan från bidrag från IOK, biljetintäkter och sponsorer. Så här långt ser det ju rimligt ut men det är ju lång tid kvar.   

Sista juli 2015 vet vi vilken stad som får arrangera vinter-OS och Paralympics 2022. 

Lyssna mer på SR Minnens sida om OS