Pålraden i Gamla Uppsala – hästbuffé eller skrytallé

25 min

Det var förra årets arkeologiska sensation - fyndet av en kilometerlång spikrak pålrad i det mytomspunna Gamla Uppsala. Vetenskapsradion Historia samlar fyra experter för att reda ut vad det egentligen är arkeologerna tror sig ha hittat. - Vi jobbar efter två huvudteser, berättar arkeologen Jonas Wikborg. Dels kan pålarna ha markerat en processionsväg eller så fungerade de som en rituell avgränsning av det mycket speciella område som Gamla Uppsala utgjorde. Kanske var det till och med så att raden av omkring 8 meter höga tallpålar hjälpte till att skapa de myter om platsen som Adam av Bremen, 500 år senare, skulle berätta om. Religionshistorikern Olof Sundqvist och arkeologen Peter Bratt menar att den styrande dynastin i Gamla Uppsala använde religionen för att stärka sin legitimitet, och där kan en mäktig allé av pålar hjälpt till att imponera på omvärlden. Kanske har man också utfört offer och ätit rituella hästmåltider vid pålarna, vilket benfynden på platsen skvallrar om. Tony Björk, som grävt en liknande pålrad i Degeberga i östra Skåne, hävdar å andra sidan att det kanske kan röra sig om ett skrytbygge. - Genom att uppföra sådana här monument visade man för omvärlden att man hade makt att kontrollera mängder av människor, och få dem att utföra ett krävande arbete, säger han. Programledare är Tobias Svanelid.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".