Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.
Ett avsnitt från Kaliber
29 min
"Det finns ingen möjlighet att hålla hela gränsen stängd"
Sön 19 jan 2014 kl 12:00
Stefan Rydell letar efter droger i ett hav av brev och paket, kinesiska drogproducenter underkänner svenska tullens arbete och Max och Viktor tjänar stora pengar på lagliga droger. Kaliber granskar handeln... med lagliga droger. Vi möter de som försöker stoppa handeln. Men också de som tjänar pengar på att sälja droger utan att begå något brott.

Det är några dagar kvar till julafton. Viktor bjuder på fika i ett lite småstökigt kök i Göteborg. Det blir te och dammsugare.

Viktor är 28 år. Han heter egentligen någonting annat. Han har sedan ett år tillbaka gett sig in i en lite annorlunda bransch. Viktor säljer lagliga droger på sin hemsida. De har många namn men kallas ofta internetdroger eller forskningskemikalier.

– Jag kom i kontakt med forskningskemikalier i tonåren. När det först började säljas i Sverige. Då var det väl bara ett allmänt intresse av droger i sig. Flera år senare såg vi att det fanns en marknad för det. Och att det fanns en god chans att göra en ordentlig vinst på det.

På senare år har tull och polis i Sverige hittat allt mer internetdroger. Det handlar om syntetiska substanser som liknar klassisk narkotika till effekten. De säljs framför allt på hemsidor. Många gånger är internetdrogerna lagliga. Svenska myndigheter vill så snabbt som möjligt göra nya internetdroger olagliga. Problemet är att det hela tiden kommer nya internetdroger. Folkhälsomyndigheten bedömer att det kommer en ny missbrukssubstans i veckan. Och myndigheterna kan inte hålla jämna steg.

I förra veckans Kaliber berättade vi om internetdrogen spice. Den är populär bland unga, vilket leder till att allt fler få söka akut sjukvård och drogen kan dessutom leda till svåra psykiska besvär.

I dag undrar vi om svenska myndigheter är tillräckligt rustade för att vinna kriget mot internetdrogerna och vilka är de skuggfigurer som ligger bakom handeln med lagliga droger på internet?

För att lära oss mer om svenska myndigheters arbete så lämnar vi Viktors kök och tar en biltur ner mot Helsingborg. Väl framme i Helsingborg hälsar vi på hos Tullverket som huserar vid ett industriområde precis intill E4:an. Narkotikaexperten Lars Hansson tar emot.

Han visar upp bilder på sin dator.

– Det här är en bra bild. Det är antalet beslag i procent. Som tull och polis tillsammans lagt ihop sin statistik. Då kan vi se att internetdrogerna tagit en allt större del av tårtbiten.

December 2013 presenterade Tullverket och Rikskriminalpolisen rapporten "Drogsituationen i Sverige 2010-2012". Där konstaterade man att internetdroger står för cirka 16 procent av de samtliga beslagen av narkotika, dopningsmedel och narkotikaklassade läkemedel. Men Tullverket fick av tekniska skäl inte med sina siffror för just internetdroger. Lars Hansson menar att det därför finns ett stort mörkertal när det kommer till beslagen av internetdroger.

– Och jag tror att tullen har nog beslagtagit mer än vad polisen gjort. Så då är det ju en väldigt stor andel där egentligen.

Men vad är egentligen en internetdrog?

– De här nya internetdrogerna som kommer de har ju funnits i många år. Det är ju någon som går in och läser om en forskningssubstans. Och så läser de att den här har ju både en centralstimulerande och en hallucinogen effekt. Men det var för mycket av det. Det skulle egentligen blivit ett läkemedel. Men så sa forskarna att det här blir inget bra läkemedel, men då finns den där någonstans och så letar man upp den.

Många nya internetdroger är i själva verket gamla substanser som tagits fram i samband med läkemedelsforskning. Men substanserna har lagts åt sidan då effekten inte ansetts lämplig för mänskligt bruk.

I förra veckans Kaliber kunde vi höra om syntetisk cannabis, spice. Spice var från början också en substans tänkt som läkemedel. Men idag är spice en populär drog bland unga i Sverige som leder till allt fler akuta sjukhusbesök. Utöver spice finns det en uppsjö av andra internetdroger. De flesta har en effekt som kan liknas vid dem man får av LSD, ecstacy eller amfetamin.

Alla nya internetdroger som påträffas i Sverige kommer med sannolikt att bli olagliga i framtiden. Men för att kunna göra en internetdrog olaglig, måste svenska myndigheter först hitta den.

– När det kommer till de här missbrukssubstanserna som man köper på nätet. Det allra mesta landar på Arlanda. I post och paketflödet där, berättar Lars Hansson på Tullverket.

Därför beger vi oss till Postens terminal vid Arlanda Flygplats.

– Det här kan man ju se att det är en typisk internetförsändelse. Inget är handskrivet.

Stefan Rydell är tullinspektör vid Arlanda. Han gräver i en postsäck. Den här dagen har hans kollegor hittat en rad misstänkta försändelser från Slovakien. Han visar upp ett kuvert som innehåller en plastpåse full med vitt pulver.

– Som du ser. Ingen aning om vad det är. Kan vara amfetamin, heroin eller vad som helst. Men det här öppnar vi inte utan det skickas på analys till vårt laboratorium.

Så här ser det många gånger ut när Tullverket hittar internetdroger. Vid första anblick kan man aldrig veta vad det egentligen är för något.

Påsen med pulver kommer skickas på analys till Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL. Där kan kemisterna se vad det är för drog man hittat. Om den inte redan är olaglig så kommer den börja utredas. Hittills har knappt 200 olika internetdroger blivit olagliga i Sverige. Det innebär att de har klassats som antingen narkotika eller hälsofarlig vara. Och vad hälsofarlig vara innebär, låter vi tullverkets narkotikaexpert Lars Hansson förklara.

--  Där kan man putta in många fler än vad man kan i narkotikalagstiftningen för den är tuffare skriven. Tanken är inte om att sätta någon bakom lås och bom för här är max ett års fängelse. Oavsett hur mycket det är. Utan det här är för att markera att vi förbjuder det för att det är farligt.

Lars Hansson menar att klassningen av en drog direkt påverkar de som handlar med internetdroger.

– Och det märker vi att när vi puttar in någonting i den lagen har de en benägenhet att försvinna från de här hemsidorna. Så den har en betydelse.

Hur gör då de som säljer internetdroger för att hålla koll på vilka substanser som är lagliga och vilka som inte är det? Vi ställer frågan till Viktor.

– Vi håller kontakt med Folkhälsoinstitutet för att få reda på när saker och ting klassas och liknande och sen gäller det att några dagar innan klassningen går igenom göra sig av med allting så de inte har en anledning att göra hembesök då. Ja rea ut det och du får kasta det om du inte blir av med det. Det är ändå bara pengar jämfört med att straffas, berättar Viktor.

Folkhälsoinstitutet, som sedan årsskiftet heter Folkhälsomyndigheten, publicerar på sin hemsida en lista på alla substanser som är under utredning. Där kan alltså vem som helst gå in och ta reda på vilka substanser som är på väg att bli olagliga. Flera försäljare av internetdroger uppger för Kaliber att de använder sig av denna lista för att hålla koll på lagstiftningen. Men bara för att drogerna är lagliga så står inte myndigheterna maktlösa. Den 1 april 2011 fick myndigheterna nämligen ett nytt verktyg i kampen mot drogerna. Då kom förstörandelagen.

– Tull och polis får omhänderta preparat som ännu inte är klassade men som vi vet att man missbrukar. Då kan vi omhänderta det och vi slipper lämna tillbaka det.  Det är för att spara människoliv helt enkelt, berättar Lars Hansson på Tullverket.

Förstörandelagen innebär att tull och polis omhändertar lagliga droger om de tror att de kommer bli olagliga. Men lagen har begränsningar. Den som blir av med den lagliga drogen kan inte straffas för det.  Åklagare kan nämligen inte åtala någon för brott med hjälp av förstörandelagen.

– Det bygger ju på att jag tar något från dig som du äger och inte är olagligt. Och det är ju lite konstigt egentligen. Men det är ju just de här substanserna som är lagliga men som vi vet missbrukas av ungdomarna. Då har vi rätt att omhänderta det, berättar Lars Hansson och visar ett exempel.

– Här kommer tabletter som vi har tagit på den lagstiftningen. Då hittar tullen 40 000 tabletter i två påsar. Det en hemsida som säljer det här. Då går jag in och gör en fejkad beställning. Och då är det slut. Och det är våra kollegor som snott det för dem då.

Max driver hemsidan som Lasse Hansson just berättade om. Hans villkor för att ställa upp på intervju var att hans röst förvrängs. Ett villkor vi gått med på eftersom vi tycker det är viktigt att han berättar. Max är en av Sveriges största aktörer när det kommer till handel med lagliga droger.

– Beslaget var egentligen inget större problem, säger Max om beslaget Lars Hansson berättade om.

Han är 23 år och har varit i gång med sin hemsida sedan 2011. Max tar emot i sitt kontor som är beläget mitt i den centrala delen av en större svensk stad. Det är stor och fräsch kontorslokal. Datorerna står uppradade efter varandra. Han tar med oss in till ett litet rum i ena änden av lokalen. Det första man möts av är ett brummande ljud.

Varför har ni fläktar här?

– Det är kolfilter.

Varför har man det?

– Det är för att det inte ska lukta i hela kåken.

I rummet står en våg, skyddsglasögon och två stora kassaskåp som säkert väger över 200 kilo vardera. Det är här inne som Max förvarar sina internetdroger. Här vägs och paketeras hans produkter. Max tar en stor påse med vad som ser som hö och går bort mot vågen. Det är spice som ska portioneras i små svarta plastpåsar.

När spicet är packat så kommer det skickas ut till Max kunder över hela Sverige. Han verkar inte bekymrad över att tullens arbete skulle hota hans affärer.

– Hur många paket kommer till Sverige från utlandet varje dag? Hur många bilar kör över gränsen varje dag? Hur många går över gränsen varje dag? Hur många färjor kommer varje dag? Hur många utrikesflyg landar i Sverige varje dag? Det finns ingen möjlighet att hålla hela gränsen stängd. Det går inte.

Och kanske har Max en poäng. Vid post och paketflödet på Arlanda går Stefan Rydells kollegor igenom dagens postförsändelser från Holland.

– Hit till postterminalen så kommer det brev. Och bara i brev så kommer det runt 160 000 stycken varje dygn. Från hela världen.

– Som du ser. Det är lite som att leta efter en nål i en hösäck. Det här är lådorna från Holland som vi tittar på. Här gör man en grovsortering efter erfarenhet. De är fem här idag och det är en bra bemanning. Normalt är man tre eller två och då hinner man inte med så mycket. Sen är det ju själva rapportskrivningen som tar tid. När man väl påträffar något så ska det ju dokumenteras också. 

Stefan Rydell har svårt att bara titta på när hans kollegor går igenom låda efter låda med post och bestämmer sig för att hjälpa till. Precis som Stefan Rydell säger så är bemanningen ett bekymmer för Tullverket. Deras beslag har växt i omfång men inte bemanningen. Under de senaste tio åren har tullpersonal som befinner sig på marken, runt försändelserna, färjor, broar och flyg blivit färre.

Men trycket har ökat i och med en allt mer utbredd internethandel. Frågan blir hur mycket missbrukssubstanser de hade hittat om deras bemanning varit bättre. Vi ställer frågan till Stefan Rydells chef, Sven-Peter Ohlsson, som är ytterst ansvarig för gränsskyddet.

– Vi har minskat rejält på en tio års period. Det är väsentliga minskningar.

Kommer detta hålla i längden? Utmaningen blir ju inte mindre tänker jag.

– Har jag mer resurser kommer vi göra mer resultat. Det är så. Vi kommer i så fall minska tillgången på narkotika mer om vi hade mer resurser så är det men för närvarande använder jag de resurser jag har så att säga.

Antalet tulltjänstemän som aktivt kontrollerar transporter, individer och postförsändelser, har sedan 2008 gått från 529 till 396. Det betyder alltså att var fjärde tulltjänsteman försvunnit.

Hur rustade är då svenska myndigheter att stoppa införseln av internetdroger i Sverige? Bara till Postens terminal vid Arlanda kommer det alltså drygt 160 000 brev per dygn. Tullverket hävdar själva att de tar långt ifrån allt som förs in i Sverige och att de kunde ta mer droger om deras bemanning varit bättre. Medan svenska myndigheter utreder nya droger för att kunna göra de olagliga, så fortsätter nya internetdroger att strömma in i landet. Men tullverkets narkotikaexpert Lars Hansson är ändå övertygad om att deras arbete gör skillnad.

– Sedan den här lagen kom så har Tullverket i Sverige omhändertagit 140 kilo missbrukssubstanser. Och mellan tummen och pekfingret så att man bättre ska förstå så motsvarar det någonstans två, tre  upp till tio ton i klassisk narkotika. Det handlar ju om jättekvantiteter för de är ju så potenta.  Och jag påstår att vi sparat massa människoliv på grund av den.

– Jag ska visa dig en påse här som jag brukar ha med mig. 

Lars Hansson börjar gräva i en skinnväska. Snart drar han upp en liten plastpåse som innehåller en liten mängd vitt pulver.

– Här är ett gram av en drog. Den påminner om LSD till effekten. Den är superpotent. Här är ett gram, det är 2000 doser.

2000 doser som du håller i din hand?

– Ja, och då har jag räknat om här. Vi tog 128 gram, det är 256 000 doser. Och där har du värdet på det 12,8 miljoner på de 128 gram vi hittade i påsen. Så de nya drogerna kräver så små kvantiteter i jämförelse med de traditionella drogerna.

I princip samtliga internetdroger produceras ursprungligen i kinesiska laboratorier. Men hur kommer deras produkter ut till svenska konsumenter? För att kunna ta reda på mer om hur handelskedjan fungerar, så beslöt vi oss för att agera intresserade köpare. Vi får kontaktuppgifter till en kinesisk producent av internetdroger från en person i branschen.

– Hello?

Hello can you hear me?

– Yes I can hear you.

Kvinnan som svarar jobbar på ett kinesiskt laboratorium som tillverkar internetdroger. Vi förklarar för henne att vi är intresserade av att sälja hennes produkter i Sverige.

– Oh Sweden right.

Have you done business with anybody in Sweden before?

– Yes of course many packages.

You have research chemicals right?

– I have X, X , X, X. Which one are you interested in?

Hon berättar att hon skickat många paket med internetdroger till Sverige förut. Vi frågar henne om det brukar vara några problem när det kommer till att få in internetdroger i Sverige.

--  You know Australia and New Zealand the costumes are really tough. Then I need to hide the product in something. But Sweden is not very hard to pass costumes so I can ship directly. Just send directly.

Hon säger att svenska tullen inte är något att oroa sig för. Inte som den australienska eller den i Nya Zealand. Där måste man anstränga sig förklarar hon. Hon fortsätter sen med att förklara hur själva affären går till.

– The payment by Western Union. Ok for you? And if the package is stopped by customs, I will resend once for free, ok? And usually the package will be received in seven days.

Hon säger att om den första leveransen stoppas av tullen, så får vi en ny utan extra kostnad. Hon verkar väldigt mån om att lugna oss och avslutar med att säga att hon är intresserad av en lång affärsrelation.

– I want to do long term business with you.

Innan hon hinner lägga på luren så förklarar vi att vi i själva verket inte alls är intresserade köpare, utan journalister. Detta tas inte väl emot av kvinnan i luren som strax därpå avslutar samtalet.

– I don´t want to talk to you ok?

Vi gjorde bedömningen att vi inte skulle få reda på den här informationen, utan att först utge oss för att vara en köpare.

Kaliber har varit i kontakt med fem olika kinesiska laboratorier. De beskriver svenska tullen som lättpasserad och några av dem påstår sig ha koll på svensk lagstiftning när det kommer till internetdroger. Det har de för att kunna bistå sina kunder med lagliga substanser.

Förra veckan berättade vi om spice. Syntetisk cannabis. En populär drog bland ungdomar och som enligt experter vi talat med ger allvarliga biverkningar. Både Viktor och Max säljer laglig spice på sina hemsidor. De har båda åldersgräns på sina hemsidor. 18 år respektive 20 år. Men vi undrar ändå hur de ser på risken att deras produkter i slutändan hamnar hos ungdomar.

– Den risken finns ju alltid. Och lika väl att folk kraftigt missbrukar det vi säljer. Men det är ju inte i det syftet vi säljer. Vi hoppas ju istället att det kan användas för nöje och inte för att vara missbruk eller ge någon inkomst genom att sälja till barn. Det är inte därför vi säljer. Det är ett moraliskt dilemma liksom att….att det kan ske. Men det är inget vi känner att vi kan komma ifrån. Vi säger att det ska inte användas på det sättet, men mycket mer kan vi inte göra, säger Viktor.

När Max är klar med att paketera spicet, ställer vi även frågan till honom.

– Den risken finns eller det kan man nog utgå ifrån att det sker. Men vi gör det bästa vi kan för att undvika men det är svårt.

Har du aldrig tänkt att det här kanske någon får tag på och får en jätteobehaglig upplevelse, blir beroende eller till och med skadar sig? Är det något du tänker på?

– Jo så är det ju. Det är kemikalier. Det finns massor av farliga kemikalier. Nu i jultider kommer ju småbarn springa runt med fyrverkerier. Det finns farliga produkter överallt i samhället. Men det slutgiltiga ansvaret för samtliga produkter oavsett bransch ligger i slutändan alltid hos konsumenten.

Substanserna Max och Viktor säljer är lagliga. Åtminstone tills de blir klassade som narkotika eller hälsofarlig vara. Och precis innan de blir det så rear de helt enkelt ut den substansen för att inte åka fast. För det är viktigt att följa lagen i den här branschen säger Max.

– Mycket noga med att alltid följa alla lagar. Det är ju många i branschen som inte har betalt skatt, vilken är en väldigt dum ide. Om du redan har alla myndighetsögon på dig. Börja då inte bråka med Skatteverket.

Kaliber har varit i kontakt med fem olika representanter för hemsidor som säljer lagliga internetdroger. Alla säger att de har egna företag, skattar och är momsregistrerade.

Men trots sina ansträngningar att följa lagen så fick Max i slutet på 2012 besök av polis. Hans varor beslagtogs.

– Det visste jag från början att det inte var en fråga om de kommer utan när. Och ja. Nu kom de.

Han har fortfarande inte åtalats för något brott men är enligt åklagaren fortfarande misstänkt.

Tillslaget innebar en ekonomisk smäll för Max. Hans varor var borta. Men han hade att ta av. Under 2012 sattes drygt 10 miljoner kronor in på det bankgirokonto som är kopplat till Max enskilda firma.  De stora insättningarna på Max konto väckte Ekobrottsmyndighetens intresse. Kaliber har tagit del av deras förundersökning. Där framgår det att Max misstänktes för grovt bokföringsbrott. Men utredningen lades ner eftersom Max kunde presentera en fullständig bokföring som Ekobrottsmyndigheten nöjde sig med.

– De har egentligen inget att gå på. Sen vet man aldrig vad de hittar på.

Kaliber har idag kunnat berätta om vilka som står bakom handeln med internetdroger. Vi har samtidigt kunnat visa att svenska myndigheter inte klarar av att hålla jämna steg med dessa aktörer.

De försäljare av internetdroger som vi talat med är samtliga män. Mellan 20 och 35 år. De säger att de betalar skatt och följer lagen. De har lärt av sina föregångares misstag. Svenska myndigheters främsta vapen är att stoppa deras varor vid gränsen. Men allt färre tulltjänstemän ska hålla kolla på allt större volymer av internetdroger. 

De kinesiska producenter vi talat med ser svenska gränsen som lättpasserad i jämförelse med andra länders.

Men Sven-Peter Olsson, ansvarig för Tullverkets gränsskydd tycker ändå att den svenska tullen gör ett bra arbete.

– De har mer resurser på plats så att säga. Om du tar USA. Men jag tror att per individ så gör vi nog mer beslag än vad de gör på det här området. Vi bör ha ett mål att genom kontrollinsatsen börjar folk upptäcka att det lönar sig inte att skicka det här hit. Vi måste komma till kurvan där vi bryter toppen så att säga så att det börjar minska och där är vi inte. Då är det så att kontrollinsatser måste ligga på minst samma nivå som nu och borde öka.

Tullverkets narkotikaexpert Lars Hansson är övertygad om att svenska myndigheter försvårar handeln med lagliga droger, men säger samtidigt att det kan bli värre innan det blir bättre.

– Jag tror att vi fortfarande kommer se en ökning i det här flödet. Men någonstans så kommer det stanna upp, det kommer ju inte vara den här enorma ökningen. Men internet är fortfarande ett relativt nytt sätt att saluföra varor på.

Reporter Adam Samara adam.samara@sverigesradio.se
Producent Annika H Eriksson annika.h.eriksson@sverigesradio.se

Programmet tillhör kategorin: Samhälle
Alla avsnitt från programmet Kaliber
Jeanskungen del 1: Räddningen Mån 16 apr kl 10:03(32 min)

Kaliber granskar butikskedjan JC som satt jeans på flera generationer ungdomar. Från gulddagarna till hur företaget till slut hamnade i ekonomisk kris och räddades genom en företagsrekonstruktion.

Kaliber granskar butikskedjan JC som satt jeans på flera generationer ungdomar. Från gulddagarna till hur företaget till slut hamnade i ekonomisk kris och räddades genom en företagsrekonstruktion.

Skidtunneln som delar Bräcke Mån 09 apr kl 10:03(30 min)

Tanken var världens längsta skidtunnel i naturberg – ett bygge i samarbete med näringslivet. Men när tunneln stod klar hade en infekterad debatt uppstått och kommunen fått gräva mest ur egen ficka.

Tanken var världens längsta skidtunnel i naturberg – ett bygge i samarbete med näringslivet. Men när tunneln stod klar hade en infekterad debatt uppstått och kommunen fått gräva mest ur egen ficka.

Juristerna, brotten och den svarta listan Mån 02 apr kl 10:03(27 min)

Migrationsverket ska se till att lämpliga personer blir biträden åt asylsökande. Men fungerar kontrollerna? Hur kriminellt belastad kan man vara om man ska jobba med juridik på en svensk myndighet?

Migrationsverket ska se till att lämpliga personer blir biträden åt asylsökande. Men fungerar kontrollerna? Hur kriminellt belastad kan man vara om man ska jobba med juridik på en svensk myndighet?

Den emiratiska partnern del 2 Mån 26 mar kl 10:03(28 min)

Luftfartsverkets personal i Förenade Arabemiraten ska bara jobba civilt. Men nu berättar personer från insidan att de dagligen flyglett militärplan. Även till krig.

Luftfartsverkets personal i Förenade Arabemiraten ska bara jobba civilt. Men nu berättar personer från insidan att de dagligen flyglett militärplan. Även till krig.

Den emiratiska partnern del 1 Mån 19 mar kl 10:03(31 min)

Luftfartsverket samarbetar med ett bolag i Förenade Arabemiraten om civil flygledning, ett samarbete som myndigheten lovprisat. Men vad gör de egentligen? Och vem är samarbetspartnern?

Luftfartsverket samarbetar med ett bolag i Förenade Arabemiraten om civil flygledning, ett samarbete som myndigheten lovprisat. Men vad gör de egentligen? Och vem är samarbetspartnern?

Upptäck avsnitt från programmet Kaliber

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".