Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning...
Ett avsnitt från Vetandets värld
20 min
Så funkar kvantdatorn
Fre 21 feb 2014 kl 12:10
Den ska göra beräkningar på ett annat sätt än datorerna vi har idag med hjälp av egenheter i själva fysiken som beskriver materiens minsta delar. Det här något som många hoppas på som nästa steg i datorutvecklingen... Men är det realistiskt?

En kvantdator förväntas kunna göra sådant som de datorer vi har nu inte kan, men än så länge vet vi inte att det faktiskt går att göra kvantdatorer som har fördelar över konventionella datorer. Det krävs att de blir mycket större än de små demonstrationer som hittills testas i laboratorier.

Av Marie Ericsson på Uppsala universitet får vi höra att en kvantdator ska vara uppbyggd av kvantbitar, informationsenheter som utnyttjar att fysiken tillåter att de kan ha två tillstånd samtidigt. Det gör det möjligt att lagra flera tal på samma ställe i minnet, och det går att ha oerhörda mängder tal på ett begränsat antal kvantbitar. Kvantdatorn gan göra beräkningar på alla dessa tal samtidigt. Haken är är att det bara går att få ut ett enda av talen som blir resultatet.

Scott Aaronson från det amerikanska universitetet MIT berättar att förhoppningarna på kvantdatorer hänger på att kvantbitarna, som består till exempel av atomer eller fotoner (ljuspartiklar) fungerar som vågor. De kan påverka varandra, och skapa nya vågmönster, och det kan utnyttjas för att göra ett fåtal typer av beräkningar mycket effektivt. Men Scott Aaronson anser att det alla mest intressanta med kvantdatorer inte är att göra en bättre sorts dator, utan att testa gränserna för både vad som går att beräkna och för hur vi kan manipulera kvantmekaniska fenomen.

En intressant möjlighet är att kvantdatorer kan användas för simuleringar som är svåra att göra med vanliga datorer. En grupp på Chalmers har intresserat sig för sådana möjligheter, och vi hör Göran Johansson och Per Delsing därifrån.

Programmet tillhör kategorin: Vetenskap/Miljö
Alla avsnitt från programmet Vetandets värld
Så luktar sjukdom – råttor & e-näsor ställer... Kl 12:10(20 min)

I Tanzania används gambianska jättepåsråttor för att sniffa på tbc-sjukas hostprov och ställa diagnos. Samtidigt tränas hundar att nosa upp cancer. Men drömmen är en elektronisk näsa hos doktorn.

I Tanzania används gambianska jättepåsråttor för att sniffa på tbc-sjukas hostprov och ställa diagnos. Samtidigt tränas hundar att nosa upp cancer. Men drömmen är en elektronisk näsa hos doktorn.

Skyll dig själv – eller skyll på samhället? Igår kl 12:10(19 min)

Vems är ansvaret för att man sköter sin hälsa – och skaffar sig och lyckas behålla ett jobb? Forskning pekar på att ansvaret i allt högre utsträckning läggs på individen själv.

Vems är ansvaret för att man sköter sin hälsa – och skaffar sig och lyckas behålla ett jobb? Forskning pekar på att ansvaret i allt högre utsträckning läggs på individen själv.

Fungerar självkörande bilar i vanlig trafik? Fre 18 maj kl 12:10(19 min)

Vad händer när självkörande bilar kommer ut i vanlig trafik? Från politiskt håll vill man se en snabb omställning för att öppna för den nya tekniken. Men det är mycket som måste lösas först.

Vad händer när självkörande bilar kommer ut i vanlig trafik? Från politiskt håll vill man se en snabb omställning för att öppna för den nya tekniken. Men det är mycket som måste lösas först.

Guldschakalen sprids i Europa Tor 17 maj kl 12:10(19 min)

Schakalen sprids snabbt i Europa. I Danmark finns det revirhävdande schakaler och i Estland finns en etablerad population. I framtiden kan rovdjuret komma till Sverige.

Schakalen sprids snabbt i Europa. I Danmark finns det revirhävdande schakaler och i Estland finns en etablerad population. I framtiden kan rovdjuret komma till Sverige.

Del 3/3 Det goda åldrandet: Personalen är nyckeln... Ons 16 maj kl 12:10(20 min)

Allt fler i Sverige lever länge och de allra flesta kommer behöva någon form av äldreomsorg i framtiden. Forskarna är säkra på vad som skapar en bra omsorg. Men varför går trenden åt motsatt håll?

Allt fler i Sverige lever länge och de allra flesta kommer behöva någon form av äldreomsorg i framtiden. Forskarna är säkra på vad som skapar en bra omsorg. Men varför går trenden åt motsatt håll?

Upptäck avsnitt från programmet Vetandets värld

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".