Etiken fördröjer självmordsforskare

20 min

Varje dag tar fyra personer i Sverige sitt liv. Många föräldrar som har förlorat ett barn genom självmord är flera år efter självmordet deprimerade. Majoriteten av 700 förlustdrabbade föräldrar fick dessutom inte något stöd av hälso- och sjukvården efter självmordet. Det här visar ny svensk forskning, som försenades av långsam etikprövning.

Var fjärde förälder led två till fem år efter självmordet av depression eller tog antidepressiv medicin. Majoriteten av de förlustdrabbade föräldrarna hade under en tioårsperiod före dödsfallet inte haft sådana problem. Det framkommer av huvudstudien i psykiatrisjuksköterskan Pernilla Omérovs doktorsavhandling vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Känsliga personuppgifter ska etikprövas. Forskargruppens etikansökan avslogs till en början. Upplägget ansågs vara oetiskt, och beslutet överklagades. Det här fördröjde forskningsprojektet kraftigt.

Gunnar Steineck är professor vid Göteborgs universitet och vid Karolinska Institutet och han har under 20 års tid lett forskning som inkluderar människor som har varit med om en traumatisk händelse. Han menar att myndigheters långa handläggningstid handlar om den rädsla för självmord och död som finns i samhället.

– Vi har haft skäl att misstänka att det har varit den här rädslan att prata om svåra ämnen som har påverkat besluten, säger han.

Det tillbakavisas av Eva Lindeblad, som är domare och ordförande i Etikprövningsnämnden i Stockholms ledning.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".