Makten över staden

56 min
Om gentrifiering och allt det som kan hända när ett bostadsområde görs lite snyggare. Hör om varför konstnärer skulle lockas till Hökarängen i Stockholm när området blev en 50-talsidyll, om Pennygången i Göteborg där de boende riskerar flytt när hyrorna chockhöjs och om Johannesburg i Sydafrika där gentrifieringen öppnar vägarna in i den under apartheid hermetiskt slutna staden och hör om det alls är möjligt att bygga en rättvis stad.

Stockholmsförorten Hökarängen var tidigare känd under öknamn som Krökarängen och Mördarängen. Nu har området rustats upp och delvis fått tillbaka sitt ursprungliga 50-talsutseende. Konstnärer har uppmuntrats att flytta till området. Allt för att göra Hökarängen mer attraktivt. Samtidigt växer oron bland dem som bott där länge för att hyrorna ska höjas och hyresrätter omvandlas till bostadsrätter. Hör Hökarängsborna Victor Lopez, Maryam Fanny, Solveig och Johnny. Och bostadsbolaget Stockholmshems vd Ingela Lind medger att ju bättre de lyckas göra Hökarängen attraktivt desto större är förstås risken att trycket på ombildningar ökar. Reportage av frilansreportern Johanna Langhorst.

I Göteborg pågår en dragkamp mellan hyresgäster och fastighetsbolaget Stena Fastigheter om den planerade upprustningen av Pennygången i Högsbohöjd. För två år sen fick de cirka 1 500 boende på Pennygången beskedet att husen ska renoveras från grunden, de är "tekniskt slut".

Renoveringen skulle innebära höga hyreshöjningar och många av de som bor på Pennygången riskerade att tvingas flytta eftersom de inte skulle ha råd att betala de nya hyrorna. Möt Yvonne Söderberg, som har bott på Pennygången i 40 år, Håkan Burden och Catharina Thörn. De vill inte flytta. Att bo kvar eller inte är ett val som de boende själva får göra, säger koncernchefen Christel Armstrong Darvik. Reportage av Jesper Lindau

Det kommer att dröja länge innan bygg- och fastighetsbolag ser ett egenintresse i att ta sociala hänsyn. Det säger Susan Fainstein, professor i stadsutveckling vid Harvard-universitetet. Hon har forskat om stadsplanering och stadsförnyelse i fyra decennier och hävdar att rättvisa måste vara det övergripande måttet för hur väl en stad fungerar. Det förklarar hon i boken The Just City. Hon intervjuas av Daniela Marquardt.

Staden som spänningsfält i den globala samhällsomdaningen, risken för social oro och politisk ovilja eller oförmåga att motverka de dominerande ekonomiska intressena, det är några teman vi berör i studiosamtalet. Samtalsgäster är Viktoria Walldin, socialantropolog som arbetar på White Arkitektkontor och Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet och för närvarande forskningsledare för ett projekt som för bland annat Sveriges Kommuner och Landsting ska producera Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och hållbara städer - KAIROS.

Gentrifiering som något nödvändigt ont, en oundviklig utveckling eller en positiv kraft för förändring? I Johannesburg, Sydafrika, där decennier av apartheid har tvingat människor att leva åtskilda är utmaningen annorlunda. Idag strävar man efter att skapa mötesplatser, erbjuda billigt boende och säkra gator för alla. Frilansreportern Malin Olofsson tar oss med till Braamfontein ett av de områden där omvandlingen har varit tydligast. Mpho Matsipa är arkitekt, undervisar på universitetsnivå och driver det nystartade Studio X, en mötesplats för konstnärer, arkitekter och andra som vill jobba med Johannesburgs stadsutveckling. Möt också de boende Lerato Marokoane och Gauta Mofokeng.

I ett annat projekt, Corridors of Freedom, strävar man efter att bygga ihop Johannesburg med de utspridda områdena dit den svarta befolkningen var hänvisad. Tom Chapman är en av arkitekterna som arbetar med projektet.

Programledare: Daniela Marquardt
daniela.marquardt@sverigesradio.se

Producent: Jesper Lindau
jesper.lindau@sverigesradio.se