Tekniken från helvetet gav Hell Nobelpriset

20 min

I början var det ingen som tog Stefan Hell, en av årets tre Nobelpristagare i kemi, på allvar. Han påstod nämligen att det måste gå att överlista den 100 år gamla regeln för hur bra mikroskop kan förstora objekt. Omöjligt, sa fysikersamhället. Men Stefan Hell fick rätt till slut. Med hans supermikroskop kan biologer nu studera levande celler i oöverträffad förstoring.

Stefan Hells väg till Nobelpriset har varit lång. Han växte upp i en tysktalande stad i kommunistdiktaturens Rumänien.

I ett nyckfullt politiskt system som godtyckligt kunde ta hus och egendom lärde han sig snart att utbildning är den värdefullaste tillgång en människa kan äga. Som tonåring kom han till dåvarande Västtyskland och blev snart intresserad av optik.

Det var ett forskningsområde som stått i stort sett stilla i 100 år. Gränsen för hur mycket det gick att förstora ett objekt var uppnådd och gick inte att ta sig förbi, enligt gällande regler.

Men Stefan Hell var övertygad om att det på något sätt måste gå. Ingen trodde dock på hans idéer och därför fick han heller inget jobb i Tyskland. Han vände Tyskland ryggen och hamnade till slut i Åbo i Finland. Det var också där, i sitt lilla studentrum, som han kom på nyckeln till hur ett mikroskop med tidigare oöverträffad förstoringsförmåga skulle kunna byggas.

Hans efternamn, Hell, ger en fingervisning om vad det handlar om: på tyska betyder hell ljus och tekniken bygger på att utnyttja enskilda molekylers förmåga att skicka ut ljus för att avbilda ett objekt. Att hell på engelska betyder helvete gjorde att tekniken, som till en början var krånglig att använda, fick smeknamnet teknik från helvetet.

I programmet medverkar Stefan Hell, nobelpristagare i kemi 2014 och professor vid Max Planck-institutet biofysikalisk kemi i Göttingen i Tyskland

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista