Venuspassager kommer i par, med åtta års mellanrum, men mellan paren dröjer det upp till 122 år. Det betyder att det inte var några Venuspassager alls under hela 1900-talet. Den senaste inträffade 2004.
Passagerna har haft stor betydelse för astronomins utveckling, särskilt det par av passager som inträffade 1761 respektive 1769. Då reste upptäckare och astronomer till jordens avlägsnaste hörn för att göra de observationer som gjorde att man för första gången kunde räkna ut hur långt det är till solen, och hur stort vårt solsystem verkligen är.
I Vetandets värld berättar astronomen Maria Sundin i Göteborg om vad Venuspassagerna har betytt för astronomin och vår kunskap om universum.
Hur ser man Venuspassagen?
Här är en bra hemsida som visar exakt vilka tider som gäller för alla orter:
#link=317883#
Titta aldrig på solen direkt, och absolut inte genom kikare eller teleskop! Det finns specialbutiker som säljer både solfilter och solkikare, och flera hemsidor med praktiska råd. Det krävs rejäla skydd, i klass med svetsglasögon för att inte synen ska skadas, så var försiktig med hemsotade glas eller gamla fotonegativ.
Ett annat sätt är att låta solens ljus passera genom en kikare eller ett teleskop, och projicera bilden på en vit yta, en vägg eller en pappskiva. Det var så gamla tiders astronomer gjorde för att följa Venus väg över solen.
