En "Världsdag för öppenhet" efter Kapstaden-möten?

20 min
Av Afrikas 55 länder har bara tio yttrande- och pressfrihetslagar. Av de tio har bara hälften något som påminner om vår svenska, unika offentlighetsprincip. Men det ska det bli ändring på nu, hoppas Guy Berger - journalistprofessor i Grahamstown i Sydafrika - som snart blir ansvarig för yttrandefrihetsfrågor och medieutveckling i Unesco.

-Kanske kan vi få en "Världsdag för öppenhet", en "World Access to Information Day" precis som det blev en World Press Freedom Day, Pressfrihetens dag den 3 maj, efter Windhoek-deklarationen för 20 år sedan, säger Guy Berger - något av en mediepionjär i Sydafrika.

Flera konferenser om öppenhet i Kapstaden

Han säger det efter att ha arrangeratdet gångna veckoskiftet, med avslutning i måndags.

Det var en av flera stora konferenser som hölls i Kapstaden i Sydafrika ( hette den största), paradoxalt nog samtidigt som många sydafrikaner protesterade i samma stad mot ett långt gånget lagförslag i just Sydafrika, ett lagförslag som kan strypa en hel del av informationsflödet och straffa meddelare.

Lagförslaget drogs tillfälligt tillbaka

Fast lagen är enbart till för att skydda känslig information, heter det från regeringens sida. (Efter demonstrationerna och konferenserna drogs lagförslaget tillfälligt tillbaka för att bearbetas ytterligare.)

Tjugo år sedan berömda Windhoek-deklarationen

Konferenserna hölls just nu eftersom det gått 20 år sedan den berömda Windheok-deklarationen 1991 i Namibia, som senare antogs av FN och fick till följd att i varje fall några länder i Afrika fick yttrandefrihetslagar, oberoende medier och viss mångfald.

Men hur är läget idag? Och vad händer i framtiden på den afrikanska kontinenten i de här frågorna?

Flera svenskar berättade om svensk öppenhet

Publicerat har pratat med Guy Berger, men också med Sveriges ambassadör i Pretoria, Peter Tejler, som var en av talarna.

Hör också Lars-Gunnar Erlandsson, tidigare känd radioröst, som nu var en av organisationen Reportrar utan Gränsers företrädare i Kapstaden.

Plattformen som antogs av alla

-Det bästa som hände var att alla skrev under på våri Afrika ("the African Platform on Access to Information"). Den kan vi sedan bygga vidare från, säger Guy Berger. 

Att de afrikanska länderna är så intresserade av svenska röster beror naturligtvis på att vi är det land i världen som har haft öppenhet längst, vår offentlighetsprincip har som bekant anor från 1766.